Stress är en sorts urinstinkt kan man säga. Vi reagerar som våra förfäder gjorde när de behövde fly från vilda djur eller andra faror. Reptilhjärnan slår till när vi är under attack. Adrenalinet strömmar till och vi klarar det där lilla extra som att fly eller slåss.  
 
Idag uppstår stress ofta på grund av att vi känner oss otillräckliga. Det blir samma reaktion som förr när vi blev anfallna och vi klarar lite till. Det är ju väldigt bra.  

Stressrush
När vi får stressrush ofta, flera gånger varje dag, då blir det inte bra för oss. Adrenalin-tillverkningen måste gå på högvarv hela tiden och det sliter hårt på kroppen och knoppen. Så småningom får vi allt högre stressnivåer i kroppen och vi får allt svårare att varva ned. Det blir en ond cirkel som ofta leder till utmattning och/eller utmattningsdepression. 
 
Vila 
Det viktigaste är ordentlig återhämtning. Att kunna stressa av. Så länge du har ordentliga återhämtningsperioder - kvällar, dagar och helger så är det inte farligt att ha det riktigt stressigt ibland.  
 
Positiv och negativ stress 
Ibland talas det om positiv och negativ stress. Positiv stress är när vi till exempel vill prestera mer på jobbet och därför lägger i en högre växel. Negativ stress är när vi känner att vi bör eller måste göra något och inte riktigt klarar av det. Negativ stress kan också vara när resurserna inte räcker till det som du tycker att de borde räcka till, på jobbet till exempel. En del menar dock att all stress är skadlig om det blir för mycket, för länge eller för ofta som jag beskrev ovan.  
 
Hjärnstress 
När vi har för lite att göra eller känner att vi inte bidrar till samhället eller inte får vara med i gemenskapen, så känner vi oss också stressade. Det kallas för hjärnstress. 
 
Min resa 
För min del har jag märkt att olika saker har stressat mig genom livet. När jag har mått dåligt inuti har jag blivit stressad av oordning omkring mig. När jag mår bra inuti däremot, då kan jag ha det ganska stökigt och oorganiserat omkring mig utan att det bekommer mig alls. 
 
I mitt vardagsliv är det inte alls så mycket stress längre, men jag kan ändå känna mig stressad. Den känslan av stress tror jag mest är en rest ifrån att jag har varit stressad under en så lång period av mitt liv. 
 
Vad stressar dig mest? 
Kan du gå tillbaka och se på olika händelser när du har blivit rejält stressad så kan du också se dina egna stressmönster. Kanske finns det något sätt att ta bort just dessa stressmoment och på så sätt minska din stress ordentligt. 
 
Kanske kan du också komma underfund med hur du kan återhämta dig oftare, djupare eller i lite längre perioder. För att skapa ett bra liv som är hållbart. 
 
Vad stressar dig mest i ditt liv just nu? Finns det något du kan göra, tänka på eller förändra för att minska din känsla av stress kring det som stressar dig mest? 
 
Kram 
Terapeut Anne-Lie Fant  
 
Länkar https://linktr.ee/kreativterapi 

Jag har lärt mig att aktivitetsanpassning handlar om att människor med olika sjukdomar behöver anpassa sina aktiviteter så att inte orken tar slut. Jag tänker att vi alla borde tänka så. Vi borde se till att vi mår bra hela tiden. När vi bara kör på trots att vi inte mår bra, då tär vi på oss själva och krisen kommer närmare.  
Kanske är det lättare att aktivitetsanpassa av egen, fri vilja, innan krisen kommer för att slippa vara tvungen att du göra det sedan. Vad säger du? Är det din hjärnas tid nu? Att den får bli lyssnad på nu? 

Stressad eller utbränd? 
Har du ibland gråten i halsen för att du är så stressad eller trött? Glömmer du ibland vad du just höll på med? Flimrar det någon gång framför ögonen eller känner du av yrsel? Har du svårt att prioritera?  

Du kanske säger till dig själv: “Jag tar ledigt på fredag så kommer jag att vara som vanligt igen på måndag”. 

När vi bara kör på utan att tänka på hur mycket ork vi egentligen har, vilket jag själv gjorde i många år, så brakar vi till slut in i den berömda väggen. Vi tror att bara vi tar lite extra ledigt så ordnar det sig och väggen flyttas längre bort. Visst orkar vi ett tag till men bara tillfälligt. Vi studsar mot väggen kan man säga och då lever vi farligt. Då är det är dags att backa och tänka efter hur du kan aktivitetsanpassa ditt liv. 
När du är så trött att du har gråten i halsen och bara jag får vila och vara i fred några timmar så blir det bra. Då har det gått för långt. 

Terapeut och utbränd 
Trots att jag hade en terapiutbildningen i bagaget och trodde att jag visste hur mycket jag orkade brakade jag in i väggen. Jag lyssnade inte på min kropp när yrseln kom, som läkarna konstaterade berodde på stress. Jag saktade ner tempot lite, tog lite ledigt och mediterade. Då blev det bättre - tillfälligt, men kom tillbaka gång på gång. Jag var så yr att när jag gick i korridoren på jobbet, fick jag  hålla mig i väggen. Min största rädsla var att folk skulle tro att jag var full trots att alla visste att jag knappt drack alkohol. Det känns konstigt nu i efterhand när jag ser tillbaka på mitt beteende. Det var först när jag ramlade och fick min tredje hjärnskakning och sedan började jobba för tidigt och blev riktigt utbränd, som jag förstod att mitt sätt att leva inte fungerade. Jag började leta efter ett nytt sätt att leva och släppte det gamla. 

Aktivitetsanpassning gäller det alla? 
Aktivitetsanpassning önskar jag skulle gälla alla. När du är trött, då är det dags att vila. Vi har rätt att ha ett liv utanför arbetslivet. Vår hjärna behöver 3-4 timmars aktiv vila per dag. Aktiv vila betyder att hjärnan får tänka fritt och inte styras av måsten. Har du svårt att sova, kan det vara en anledning till att du vaknar, hjärnan har inte fått sin tanketid. 

Ps. 
Stress kommer också av att ha för lite att göra. Då kan vår hjärna bli stressad, det kallas för hjärnstress. 

Kram 
Terapeut Anne-Lie Fant  
Länkar https://linktr.ee/kreativterapi 
 

Många som kommer till mig och är i en relation får inte med sig sin partner fast att båda parter upplever att de har relationsproblem. Då får vi jobba tillsammans med det som är möjligt att göra. De får ofta med sig övningar att göra hemma. Framför allt så finns det också oftast förklaringar till varför det är så bråkigt. 

Förälskelse 
Förälskelsen varar i 2 – 16 månader, enligt forskarna. När förälskelsefasen är över så kommer man in i en annan fas, som slarvigt ofta kallas för mörka skogen. Här händer en hel del saker bland annat så ändrar sig kemin i hjärnan, och det där rosenröda skimret över vår partner försvinner. Vi börjar hitta fel på hen. Med vår problemorienterade natur börjar vi eventuellt att reta oss på “felen” eller försöka fixa dem. Ingen människa vill bli fixad. I den här fasen handlar det också en del om makt. Vilket område är ditt att vara bäst på och vilket är mitt? Det handlar också om att hitta sig själv igen efter nyförälskelsen och att hitta ett vi som fungerar för båda. Vilka är vi tillsammans? I den här fasen börjar ofta diskussioner eller bråk av olika jobbighetsgrad. 

Bråkigt i relationen 
En del par fastnar i den här bråkiga fasen och kan inte ta sig ur den. Det är då det är dags att gå till en parterapeut för att få hjälp att lösa knutarna, och se varför ni bråkar som ni gör, och vad ni egentligen längtar efter under bråken. Det är så viktigt för var och en att få syn på vad ens partner egentligen längtar efter. När vi upptäcker vad vår partner längtar efter, och genom de verktyg man får med sig från terapin, så är det mycket enklare att få den där härliga harmoniska och lugna relationen som de flesta längtar efter. 

Stoppa bråken 
Något man enkelt kan jobba med hemma för att förebygga bråken är att ge varandra mycket närhet och hudkontakt. Hud mot hud utsöndrar lugn- och rohormonet oxytosin och vi blir alltså lugnare. En övning är att ligga nästan nakna, utan sex, och bara känna hud mot hud. Ligg gärna så utan att prata i 15 min, gärna varje dag om ni har möjlighet. 

Är det så att ni inte har tid att gå och lägga er och hålla om varandra, eftersom ni kanske har ett liv med småbarn och allt vad det kan innebära. Då kan ni i stället göra det när ni möts i köket, dra upp tröjorna och bara få mage mot mage och kramas. Kanske stoppa in handen där bak under tröjan för att få lite mera skinn mot skinn. Prova gärna för att lugna ner er båda om ni har mycket stök, oro och bråk i relationen. 

Att se bråken som er gemensamma fiende. Bestäm ett kodord och när en person känner att bråken närmar sig så sägs kodordet och båda accepterar att nu slutar vi prata om det ämnet tills vi eventuellt tar upp det en annan dag när vi båda är lugna.  

Fokusera på din partners fördelar, du är inte heller felfri. Berätta dem gärna för hen och var tacksam för hen och hens fördelar.  

Lycka till! 
 
Kram 
Terapeut Anne-Lie Fant   
Samtalsterapeut, Par- och relationsterapeut, coach  
Skapare av Självskaparogrammet  
   
https://linktr.ee/kreativterapi 
 

Viss mat hjälper hjärnan mer än annan mat. I vissa lägen behöver du utmana din hjärna för att den inte ska stagnera och “tänka” nu räcker det, nu behöver jag inte bli bättre. Hjärnan behöver också ordentlig blodgenomströmning då och då. Alltså att din puls går upp en del. De två sista åtgärderna är aktuella när du är på väg tillbaka från en utbrändhet, inte när du är sjuk och eländig och trött och din hjärndimma gör så att du knappt vet hur man lagar mat.  

Hjärntrötta människor i terapi 
Det är vanligt i mitt arbete som terapeut, att jag träffar personer med trötta, stressade och nästan utbrända hjärnor. 

Åtgärder för tillfrisknande 
Själv har jag också varit utbränd och använt alla medel för att återhämta mig snabbt. För att hjälpa hjärnan att tillfriskna har jag blivit 90 % vegan. (Ibland gör jag undantag, främst när jag är bortbjuden eller på resande fot.) Jag har också gått hos en sjukgymnast och till en kinesiolog för att komma på fötter snabbare. Healing, vila och motion för att öka blodgenomströmningen i hjärnan hjälpte mig också mycket. Jag har fått klartecken från min kinesiolog att dela vidare de bästa mattipsen för en klarare och mer snabbtänkt hjärna. Här kommer ytterligare ett mattips. 

Rätt mat för tillfrisknande 
Det är väldigt bra för hjärnan att äta sötpotatis. Det finns tydligen delade meningar om sötpotatis och vanlig potatis. Vissa hävdar att vanlig potatis är lika bra - jag vet inte om det är sant. Det som man kan läsa sig till är att sötpotatis inte höjer vårt blodsocker lika mycket och innehåller lite mindre protein än vanlig potatis. Kaloriinnehållet är ungefär detsamma i båda.  

Jag har ätit mycket sötpotatis, persilja, röda äpplen och även försökt med koriander för att komma tillbaka från min utbrändhet. Det är råd jag har fått från min kinesiolog och det är vad jag utgår ifrån när jag delar tips. Koriander håller jag på att lära mig tycka om, det sägs ju att antingen gillar man det eller så avskyr man det.  

Tillagning 
Hur tillagar jag sötpotatis så det blir gott då? Det finns många recept med sötpotatis som du kan göra för att få i dig det, om du tycker om det. Det jag gillar bäst är att tillaga den i ugnen på en plåt ihop med andra rotgrönsaker. Jag gör mycket på en gång, så jag har i flera dagar. Ett annan favorit är att göra sötpotatis pommes frites  – vänd dem i lite fint majsmjöl och lägg dem på plåten och kör dem i ugnen. Jag tycker det är jättegott! 
 
Kram 
Terapeut Anne-Lie Fant  
Skapare av Självskaprogrammet 
Samtalsterapeut, Par- och relationsterapeut, coach 
 
 https://linktr.ee/kreativterapi

Hur kan man bli gladare och lugnare? Fundera ut vad som gör dig gladare. Vad behöver du för att må riktigt gott? Kanske lyssna på musik eller gå i skogen? Du kanske tycker om att bara gå, cykla eller träna på gymmet. Det är bra att fundera ut vad man gillar att göra så att man kan göra mer av det som gör en glad. Då blir vi gladare i alla fall för stunden.  

Myter 
Vi människor tror i allmänhet att framgång, pengar, partner och hälsa är nycklar till glädje och lycka. Vilket det också ofta är, men efter en tid när vi har vant oss vid det som vi längtade efter så mycket, till exempel mycket pengar, så minskar tjusningen. 

Forskning 
Forskarna inom detta område har kommit fram till att det är helt andra saker som gör att vi känner glädje och lycka i våra liv. 

• Umgås mer. Vi människor mår bra av att umgås och vara med människor vi tycker om, vilket är svårt nu i och med Corona. Vi kan i alla fall träffas utomhus, tala med varandra på telefon eller ha onlinemöten med bild.  
• Meditera. Meditation gör att stressnivån i kroppen sjunker. Att meditera kan också hjälpa oss att leva mer i nuet, vilket gör oss lyckligare än att bara dagdrömma. 
• Umgås med djur. Att umgås med djur ökar vårt välbefinnande i både kropp och knopp. Det ger oss också mer lugn och ro inombords. 
• Motion. När vi motionerar utsöndras olika ämnen i vår kropp, till exempel endorfiner. Läkarna hade nog gärna velat att motion fanns i pillerform. Motion kan till och med bota nedstämdhet och lätt depression. Att promenera ger också mer lugn och ro inombords. 
• Lyssna på musik. Lyssna på musik som får dig att må bra och bli glad! 
• Undvik vitt socker. Vitt socker ökar på våra inflammationer i kroppen och har kopplats ihop med depression i en studie från Harvard. 
• Solljus. Försök att få solljus eller utomhusljus, varje dag. Även om vi tycker att det är lite molnigt ute, så är det så mycket ljusare ute än inne. Skillnaden mellan ljus och mörker får oss också att sova bättre. Vi mår så mycket bättre av att vara ute.  
• Sov regelbundet och tillräckligt. Människor som sover för lite drabbas i större utsträckning av depression 
• Skaffa en hobby. Att göra något som är roligt skapar glädje och lust.  
• Bli volontär. Att hjälpa andra gör att tillvaron blir mer meningsfull och att vi känner att vi är behövda. 
• Var tacksam. Genom att uppmärksamma vad du är tacksam för så mår du bättre och känner mer tacksamhet och lycka.  

Vad är kul för mig? 
Det som gör mig glad är bland annat mitt jobb – att få möta människor i djupa samtal. Det får jag  göra, så mycket jag vill. Det är jättehärligt. En annan sak som jag gör, som kanske inte så många känner till, är att jag målar akvarell. Förr sade min inre kritiker att det inte var på riktigt utan bara lite kludd. Kritikern hade fel – jag har faktiskt haft en utställning och sålt 14-15 tavlor. 

Om du är sjuk i en depression kan du kanske inte bli frisk genom att bara göra saker enligt listan, men du kan hitta vägar att få en paus från det jobbiga en stund och må lite bättre.  

Så fundera ut vad du tycker är kul – och gör mer av det! Eller välj något eller några grejer från listan och se om du kan förbättra ditt mående.  

Terapeut Anne-Lie Fant  
Samtalsterapeut, Par- och relationsterapeut, coach 
Skapare av Självskaparogrammet 
 

Stress är en sorts urinstinkt kan man säga. Vi reagerar som våra förfäder gjorde när de behövde fly från vilda djur eller andra faror. Reptilhjärnan slår till när vi är under attack. Adrenalinet strömmar till och vi klarar det där lilla extra som att fly eller slåss.  
 
Idag uppstår stress ofta på grund av att vi känner oss otillräckliga. Det blir samma reaktion som förr när vi blev anfallna och vi klarar lite till. Det är ju väldigt bra.  

Stressrush
När vi får stressrush ofta, flera gånger varje dag, då blir det inte bra för oss. Adrenalin-tillverkningen måste gå på högvarv hela tiden och det sliter hårt på kroppen och knoppen. Så småningom får vi allt högre stressnivåer i kroppen och vi får allt svårare att varva ned. Det blir en ond cirkel som ofta leder till utmattning och/eller utmattningsdepression. 
 
Vila 
Det viktigaste är ordentlig återhämtning. Att kunna stressa av. Så länge du har ordentliga återhämtningsperioder - kvällar, dagar och helger så är det inte farligt att ha det riktigt stressigt ibland.  
 
Positiv och negativ stress 
Ibland talas det om positiv och negativ stress. Positiv stress är när vi till exempel vill prestera mer på jobbet och därför lägger i en högre växel. Negativ stress är när vi känner att vi bör eller måste göra något och inte riktigt klarar av det. Negativ stress kan också vara när resurserna inte räcker till det som du tycker att de borde räcka till, på jobbet till exempel. En del menar dock att all stress är skadlig om det blir för mycket, för länge eller för ofta som jag beskrev ovan.  
 
Hjärnstress 
När vi har för lite att göra eller känner att vi inte bidrar till samhället eller inte får vara med i gemenskapen, så känner vi oss också stressade. Det kallas för hjärnstress. 
 
Min resa 
För min del har jag märkt att olika saker har stressat mig genom livet. När jag har mått dåligt inuti har jag blivit stressad av oordning omkring mig. När jag mår bra inuti däremot, då kan jag ha det ganska stökigt och oorganiserat omkring mig utan att det bekommer mig alls. 
 
I mitt vardagsliv är det inte alls så mycket stress längre, men jag kan ändå känna mig stressad. Den känslan av stress tror jag mest är en rest ifrån att jag har varit stressad under en så lång period av mitt liv. 
 
Vad stressar dig mest? 
Kan du gå tillbaka och se på olika händelser när du har blivit rejält stressad så kan du också se dina egna stressmönster. Kanske finns det något sätt att ta bort just dessa stressmoment och på så sätt minska din stress ordentligt. 
 
Kanske kan du också komma underfund med hur du kan återhämta dig oftare, djupare eller i lite längre perioder. För att skapa ett bra liv som är hållbart. 
 
Vad stressar dig mest i ditt liv just nu? Finns det något du kan göra, tänka på eller förändra för att minska din känsla av stress kring det som stressar dig mest? 
 
Kram 
Terapeut Anne-Lie Fant  
 
Länkar https://linktr.ee/kreativterapi 

Jag har lärt mig att aktivitetsanpassning handlar om att människor med olika sjukdomar behöver anpassa sina aktiviteter så att inte orken tar slut. Jag tänker att vi alla borde tänka så. Vi borde se till att vi mår bra hela tiden. När vi bara kör på trots att vi inte mår bra, då tär vi på oss själva och krisen kommer närmare.  
Kanske är det lättare att aktivitetsanpassa av egen, fri vilja, innan krisen kommer för att slippa vara tvungen att du göra det sedan. Vad säger du? Är det din hjärnas tid nu? Att den får bli lyssnad på nu? 

Stressad eller utbränd? 
Har du ibland gråten i halsen för att du är så stressad eller trött? Glömmer du ibland vad du just höll på med? Flimrar det någon gång framför ögonen eller känner du av yrsel? Har du svårt att prioritera?  

Du kanske säger till dig själv: “Jag tar ledigt på fredag så kommer jag att vara som vanligt igen på måndag”. 

När vi bara kör på utan att tänka på hur mycket ork vi egentligen har, vilket jag själv gjorde i många år, så brakar vi till slut in i den berömda väggen. Vi tror att bara vi tar lite extra ledigt så ordnar det sig och väggen flyttas längre bort. Visst orkar vi ett tag till men bara tillfälligt. Vi studsar mot väggen kan man säga och då lever vi farligt. Då är det är dags att backa och tänka efter hur du kan aktivitetsanpassa ditt liv. 
När du är så trött att du har gråten i halsen och bara jag får vila och vara i fred några timmar så blir det bra. Då har det gått för långt. 

Terapeut och utbränd 
Trots att jag hade en terapiutbildningen i bagaget och trodde att jag visste hur mycket jag orkade brakade jag in i väggen. Jag lyssnade inte på min kropp när yrseln kom, som läkarna konstaterade berodde på stress. Jag saktade ner tempot lite, tog lite ledigt och mediterade. Då blev det bättre - tillfälligt, men kom tillbaka gång på gång. Jag var så yr att när jag gick i korridoren på jobbet, fick jag  hålla mig i väggen. Min största rädsla var att folk skulle tro att jag var full trots att alla visste att jag knappt drack alkohol. Det känns konstigt nu i efterhand när jag ser tillbaka på mitt beteende. Det var först när jag ramlade och fick min tredje hjärnskakning och sedan började jobba för tidigt och blev riktigt utbränd, som jag förstod att mitt sätt att leva inte fungerade. Jag började leta efter ett nytt sätt att leva och släppte det gamla. 

Aktivitetsanpassning gäller det alla? 
Aktivitetsanpassning önskar jag skulle gälla alla. När du är trött, då är det dags att vila. Vi har rätt att ha ett liv utanför arbetslivet. Vår hjärna behöver 3-4 timmars aktiv vila per dag. Aktiv vila betyder att hjärnan får tänka fritt och inte styras av måsten. Har du svårt att sova, kan det vara en anledning till att du vaknar, hjärnan har inte fått sin tanketid. 

Ps. 
Stress kommer också av att ha för lite att göra. Då kan vår hjärna bli stressad, det kallas för hjärnstress. 

Kram 
Terapeut Anne-Lie Fant  
Länkar https://linktr.ee/kreativterapi 
 

Många som kommer till mig och är i en relation får inte med sig sin partner fast att båda parter upplever att de har relationsproblem. Då får vi jobba tillsammans med det som är möjligt att göra. De får ofta med sig övningar att göra hemma. Framför allt så finns det också oftast förklaringar till varför det är så bråkigt. 

Förälskelse 
Förälskelsen varar i 2 – 16 månader, enligt forskarna. När förälskelsefasen är över så kommer man in i en annan fas, som slarvigt ofta kallas för mörka skogen. Här händer en hel del saker bland annat så ändrar sig kemin i hjärnan, och det där rosenröda skimret över vår partner försvinner. Vi börjar hitta fel på hen. Med vår problemorienterade natur börjar vi eventuellt att reta oss på “felen” eller försöka fixa dem. Ingen människa vill bli fixad. I den här fasen handlar det också en del om makt. Vilket område är ditt att vara bäst på och vilket är mitt? Det handlar också om att hitta sig själv igen efter nyförälskelsen och att hitta ett vi som fungerar för båda. Vilka är vi tillsammans? I den här fasen börjar ofta diskussioner eller bråk av olika jobbighetsgrad. 

Bråkigt i relationen 
En del par fastnar i den här bråkiga fasen och kan inte ta sig ur den. Det är då det är dags att gå till en parterapeut för att få hjälp att lösa knutarna, och se varför ni bråkar som ni gör, och vad ni egentligen längtar efter under bråken. Det är så viktigt för var och en att få syn på vad ens partner egentligen längtar efter. När vi upptäcker vad vår partner längtar efter, och genom de verktyg man får med sig från terapin, så är det mycket enklare att få den där härliga harmoniska och lugna relationen som de flesta längtar efter. 

Stoppa bråken 
Något man enkelt kan jobba med hemma för att förebygga bråken är att ge varandra mycket närhet och hudkontakt. Hud mot hud utsöndrar lugn- och rohormonet oxytosin och vi blir alltså lugnare. En övning är att ligga nästan nakna, utan sex, och bara känna hud mot hud. Ligg gärna så utan att prata i 15 min, gärna varje dag om ni har möjlighet. 

Är det så att ni inte har tid att gå och lägga er och hålla om varandra, eftersom ni kanske har ett liv med småbarn och allt vad det kan innebära. Då kan ni i stället göra det när ni möts i köket, dra upp tröjorna och bara få mage mot mage och kramas. Kanske stoppa in handen där bak under tröjan för att få lite mera skinn mot skinn. Prova gärna för att lugna ner er båda om ni har mycket stök, oro och bråk i relationen. 

Att se bråken som er gemensamma fiende. Bestäm ett kodord och när en person känner att bråken närmar sig så sägs kodordet och båda accepterar att nu slutar vi prata om det ämnet tills vi eventuellt tar upp det en annan dag när vi båda är lugna.  

Fokusera på din partners fördelar, du är inte heller felfri. Berätta dem gärna för hen och var tacksam för hen och hens fördelar.  

Lycka till! 
 
Kram 
Terapeut Anne-Lie Fant   
Samtalsterapeut, Par- och relationsterapeut, coach  
Skapare av Självskaparogrammet  
   
https://linktr.ee/kreativterapi 
 

Viss mat hjälper hjärnan mer än annan mat. I vissa lägen behöver du utmana din hjärna för att den inte ska stagnera och “tänka” nu räcker det, nu behöver jag inte bli bättre. Hjärnan behöver också ordentlig blodgenomströmning då och då. Alltså att din puls går upp en del. De två sista åtgärderna är aktuella när du är på väg tillbaka från en utbrändhet, inte när du är sjuk och eländig och trött och din hjärndimma gör så att du knappt vet hur man lagar mat.  

Hjärntrötta människor i terapi 
Det är vanligt i mitt arbete som terapeut, att jag träffar personer med trötta, stressade och nästan utbrända hjärnor. 

Åtgärder för tillfrisknande 
Själv har jag också varit utbränd och använt alla medel för att återhämta mig snabbt. För att hjälpa hjärnan att tillfriskna har jag blivit 90 % vegan. (Ibland gör jag undantag, främst när jag är bortbjuden eller på resande fot.) Jag har också gått hos en sjukgymnast och till en kinesiolog för att komma på fötter snabbare. Healing, vila och motion för att öka blodgenomströmningen i hjärnan hjälpte mig också mycket. Jag har fått klartecken från min kinesiolog att dela vidare de bästa mattipsen för en klarare och mer snabbtänkt hjärna. Här kommer ytterligare ett mattips. 

Rätt mat för tillfrisknande 
Det är väldigt bra för hjärnan att äta sötpotatis. Det finns tydligen delade meningar om sötpotatis och vanlig potatis. Vissa hävdar att vanlig potatis är lika bra - jag vet inte om det är sant. Det som man kan läsa sig till är att sötpotatis inte höjer vårt blodsocker lika mycket och innehåller lite mindre protein än vanlig potatis. Kaloriinnehållet är ungefär detsamma i båda.  

Jag har ätit mycket sötpotatis, persilja, röda äpplen och även försökt med koriander för att komma tillbaka från min utbrändhet. Det är råd jag har fått från min kinesiolog och det är vad jag utgår ifrån när jag delar tips. Koriander håller jag på att lära mig tycka om, det sägs ju att antingen gillar man det eller så avskyr man det.  

Tillagning 
Hur tillagar jag sötpotatis så det blir gott då? Det finns många recept med sötpotatis som du kan göra för att få i dig det, om du tycker om det. Det jag gillar bäst är att tillaga den i ugnen på en plåt ihop med andra rotgrönsaker. Jag gör mycket på en gång, så jag har i flera dagar. Ett annan favorit är att göra sötpotatis pommes frites  – vänd dem i lite fint majsmjöl och lägg dem på plåten och kör dem i ugnen. Jag tycker det är jättegott! 
 
Kram 
Terapeut Anne-Lie Fant  
Skapare av Självskaprogrammet 
Samtalsterapeut, Par- och relationsterapeut, coach 
 
 https://linktr.ee/kreativterapi

Hur kan man bli gladare och lugnare? Fundera ut vad som gör dig gladare. Vad behöver du för att må riktigt gott? Kanske lyssna på musik eller gå i skogen? Du kanske tycker om att bara gå, cykla eller träna på gymmet. Det är bra att fundera ut vad man gillar att göra så att man kan göra mer av det som gör en glad. Då blir vi gladare i alla fall för stunden.  

Myter 
Vi människor tror i allmänhet att framgång, pengar, partner och hälsa är nycklar till glädje och lycka. Vilket det också ofta är, men efter en tid när vi har vant oss vid det som vi längtade efter så mycket, till exempel mycket pengar, så minskar tjusningen. 

Forskning 
Forskarna inom detta område har kommit fram till att det är helt andra saker som gör att vi känner glädje och lycka i våra liv. 

• Umgås mer. Vi människor mår bra av att umgås och vara med människor vi tycker om, vilket är svårt nu i och med Corona. Vi kan i alla fall träffas utomhus, tala med varandra på telefon eller ha onlinemöten med bild.  
• Meditera. Meditation gör att stressnivån i kroppen sjunker. Att meditera kan också hjälpa oss att leva mer i nuet, vilket gör oss lyckligare än att bara dagdrömma. 
• Umgås med djur. Att umgås med djur ökar vårt välbefinnande i både kropp och knopp. Det ger oss också mer lugn och ro inombords. 
• Motion. När vi motionerar utsöndras olika ämnen i vår kropp, till exempel endorfiner. Läkarna hade nog gärna velat att motion fanns i pillerform. Motion kan till och med bota nedstämdhet och lätt depression. Att promenera ger också mer lugn och ro inombords. 
• Lyssna på musik. Lyssna på musik som får dig att må bra och bli glad! 
• Undvik vitt socker. Vitt socker ökar på våra inflammationer i kroppen och har kopplats ihop med depression i en studie från Harvard. 
• Solljus. Försök att få solljus eller utomhusljus, varje dag. Även om vi tycker att det är lite molnigt ute, så är det så mycket ljusare ute än inne. Skillnaden mellan ljus och mörker får oss också att sova bättre. Vi mår så mycket bättre av att vara ute.  
• Sov regelbundet och tillräckligt. Människor som sover för lite drabbas i större utsträckning av depression 
• Skaffa en hobby. Att göra något som är roligt skapar glädje och lust.  
• Bli volontär. Att hjälpa andra gör att tillvaron blir mer meningsfull och att vi känner att vi är behövda. 
• Var tacksam. Genom att uppmärksamma vad du är tacksam för så mår du bättre och känner mer tacksamhet och lycka.  

Vad är kul för mig? 
Det som gör mig glad är bland annat mitt jobb – att få möta människor i djupa samtal. Det får jag  göra, så mycket jag vill. Det är jättehärligt. En annan sak som jag gör, som kanske inte så många känner till, är att jag målar akvarell. Förr sade min inre kritiker att det inte var på riktigt utan bara lite kludd. Kritikern hade fel – jag har faktiskt haft en utställning och sålt 14-15 tavlor. 

Om du är sjuk i en depression kan du kanske inte bli frisk genom att bara göra saker enligt listan, men du kan hitta vägar att få en paus från det jobbiga en stund och må lite bättre.  

Så fundera ut vad du tycker är kul – och gör mer av det! Eller välj något eller några grejer från listan och se om du kan förbättra ditt mående.  

Terapeut Anne-Lie Fant  
Samtalsterapeut, Par- och relationsterapeut, coach 
Skapare av Självskaparogrammet 
 

Stress är en sorts urinstinkt kan man säga. Vi reagerar som våra förfäder gjorde när de behövde fly från vilda djur eller andra faror. Reptilhjärnan slår till när vi är under attack. Adrenalinet strömmar till och vi klarar det där lilla extra som att fly eller slåss.  
 
Idag uppstår stress ofta på grund av att vi känner oss otillräckliga. Det blir samma reaktion som förr när vi blev anfallna och vi klarar lite till. Det är ju väldigt bra.  

Stressrush
När vi får stressrush ofta, flera gånger varje dag, då blir det inte bra för oss. Adrenalin-tillverkningen måste gå på högvarv hela tiden och det sliter hårt på kroppen och knoppen. Så småningom får vi allt högre stressnivåer i kroppen och vi får allt svårare att varva ned. Det blir en ond cirkel som ofta leder till utmattning och/eller utmattningsdepression. 
 
Vila 
Det viktigaste är ordentlig återhämtning. Att kunna stressa av. Så länge du har ordentliga återhämtningsperioder - kvällar, dagar och helger så är det inte farligt att ha det riktigt stressigt ibland.  
 
Positiv och negativ stress 
Ibland talas det om positiv och negativ stress. Positiv stress är när vi till exempel vill prestera mer på jobbet och därför lägger i en högre växel. Negativ stress är när vi känner att vi bör eller måste göra något och inte riktigt klarar av det. Negativ stress kan också vara när resurserna inte räcker till det som du tycker att de borde räcka till, på jobbet till exempel. En del menar dock att all stress är skadlig om det blir för mycket, för länge eller för ofta som jag beskrev ovan.  
 
Hjärnstress 
När vi har för lite att göra eller känner att vi inte bidrar till samhället eller inte får vara med i gemenskapen, så känner vi oss också stressade. Det kallas för hjärnstress. 
 
Min resa 
För min del har jag märkt att olika saker har stressat mig genom livet. När jag har mått dåligt inuti har jag blivit stressad av oordning omkring mig. När jag mår bra inuti däremot, då kan jag ha det ganska stökigt och oorganiserat omkring mig utan att det bekommer mig alls. 
 
I mitt vardagsliv är det inte alls så mycket stress längre, men jag kan ändå känna mig stressad. Den känslan av stress tror jag mest är en rest ifrån att jag har varit stressad under en så lång period av mitt liv. 
 
Vad stressar dig mest? 
Kan du gå tillbaka och se på olika händelser när du har blivit rejält stressad så kan du också se dina egna stressmönster. Kanske finns det något sätt att ta bort just dessa stressmoment och på så sätt minska din stress ordentligt. 
 
Kanske kan du också komma underfund med hur du kan återhämta dig oftare, djupare eller i lite längre perioder. För att skapa ett bra liv som är hållbart. 
 
Vad stressar dig mest i ditt liv just nu? Finns det något du kan göra, tänka på eller förändra för att minska din känsla av stress kring det som stressar dig mest? 
 
Kram 
Terapeut Anne-Lie Fant  
 
Länkar https://linktr.ee/kreativterapi 

Jag har lärt mig att aktivitetsanpassning handlar om att människor med olika sjukdomar behöver anpassa sina aktiviteter så att inte orken tar slut. Jag tänker att vi alla borde tänka så. Vi borde se till att vi mår bra hela tiden. När vi bara kör på trots att vi inte mår bra, då tär vi på oss själva och krisen kommer närmare.  
Kanske är det lättare att aktivitetsanpassa av egen, fri vilja, innan krisen kommer för att slippa vara tvungen att du göra det sedan. Vad säger du? Är det din hjärnas tid nu? Att den får bli lyssnad på nu? 

Stressad eller utbränd? 
Har du ibland gråten i halsen för att du är så stressad eller trött? Glömmer du ibland vad du just höll på med? Flimrar det någon gång framför ögonen eller känner du av yrsel? Har du svårt att prioritera?  

Du kanske säger till dig själv: “Jag tar ledigt på fredag så kommer jag att vara som vanligt igen på måndag”. 

När vi bara kör på utan att tänka på hur mycket ork vi egentligen har, vilket jag själv gjorde i många år, så brakar vi till slut in i den berömda väggen. Vi tror att bara vi tar lite extra ledigt så ordnar det sig och väggen flyttas längre bort. Visst orkar vi ett tag till men bara tillfälligt. Vi studsar mot väggen kan man säga och då lever vi farligt. Då är det är dags att backa och tänka efter hur du kan aktivitetsanpassa ditt liv. 
När du är så trött att du har gråten i halsen och bara jag får vila och vara i fred några timmar så blir det bra. Då har det gått för långt. 

Terapeut och utbränd 
Trots att jag hade en terapiutbildningen i bagaget och trodde att jag visste hur mycket jag orkade brakade jag in i väggen. Jag lyssnade inte på min kropp när yrseln kom, som läkarna konstaterade berodde på stress. Jag saktade ner tempot lite, tog lite ledigt och mediterade. Då blev det bättre - tillfälligt, men kom tillbaka gång på gång. Jag var så yr att när jag gick i korridoren på jobbet, fick jag  hålla mig i väggen. Min största rädsla var att folk skulle tro att jag var full trots att alla visste att jag knappt drack alkohol. Det känns konstigt nu i efterhand när jag ser tillbaka på mitt beteende. Det var först när jag ramlade och fick min tredje hjärnskakning och sedan började jobba för tidigt och blev riktigt utbränd, som jag förstod att mitt sätt att leva inte fungerade. Jag började leta efter ett nytt sätt att leva och släppte det gamla. 

Aktivitetsanpassning gäller det alla? 
Aktivitetsanpassning önskar jag skulle gälla alla. När du är trött, då är det dags att vila. Vi har rätt att ha ett liv utanför arbetslivet. Vår hjärna behöver 3-4 timmars aktiv vila per dag. Aktiv vila betyder att hjärnan får tänka fritt och inte styras av måsten. Har du svårt att sova, kan det vara en anledning till att du vaknar, hjärnan har inte fått sin tanketid. 

Ps. 
Stress kommer också av att ha för lite att göra. Då kan vår hjärna bli stressad, det kallas för hjärnstress. 

Kram 
Terapeut Anne-Lie Fant  
Länkar https://linktr.ee/kreativterapi 
 

Många som kommer till mig och är i en relation får inte med sig sin partner fast att båda parter upplever att de har relationsproblem. Då får vi jobba tillsammans med det som är möjligt att göra. De får ofta med sig övningar att göra hemma. Framför allt så finns det också oftast förklaringar till varför det är så bråkigt. 

Förälskelse 
Förälskelsen varar i 2 – 16 månader, enligt forskarna. När förälskelsefasen är över så kommer man in i en annan fas, som slarvigt ofta kallas för mörka skogen. Här händer en hel del saker bland annat så ändrar sig kemin i hjärnan, och det där rosenröda skimret över vår partner försvinner. Vi börjar hitta fel på hen. Med vår problemorienterade natur börjar vi eventuellt att reta oss på “felen” eller försöka fixa dem. Ingen människa vill bli fixad. I den här fasen handlar det också en del om makt. Vilket område är ditt att vara bäst på och vilket är mitt? Det handlar också om att hitta sig själv igen efter nyförälskelsen och att hitta ett vi som fungerar för båda. Vilka är vi tillsammans? I den här fasen börjar ofta diskussioner eller bråk av olika jobbighetsgrad. 

Bråkigt i relationen 
En del par fastnar i den här bråkiga fasen och kan inte ta sig ur den. Det är då det är dags att gå till en parterapeut för att få hjälp att lösa knutarna, och se varför ni bråkar som ni gör, och vad ni egentligen längtar efter under bråken. Det är så viktigt för var och en att få syn på vad ens partner egentligen längtar efter. När vi upptäcker vad vår partner längtar efter, och genom de verktyg man får med sig från terapin, så är det mycket enklare att få den där härliga harmoniska och lugna relationen som de flesta längtar efter. 

Stoppa bråken 
Något man enkelt kan jobba med hemma för att förebygga bråken är att ge varandra mycket närhet och hudkontakt. Hud mot hud utsöndrar lugn- och rohormonet oxytosin och vi blir alltså lugnare. En övning är att ligga nästan nakna, utan sex, och bara känna hud mot hud. Ligg gärna så utan att prata i 15 min, gärna varje dag om ni har möjlighet. 

Är det så att ni inte har tid att gå och lägga er och hålla om varandra, eftersom ni kanske har ett liv med småbarn och allt vad det kan innebära. Då kan ni i stället göra det när ni möts i köket, dra upp tröjorna och bara få mage mot mage och kramas. Kanske stoppa in handen där bak under tröjan för att få lite mera skinn mot skinn. Prova gärna för att lugna ner er båda om ni har mycket stök, oro och bråk i relationen. 

Att se bråken som er gemensamma fiende. Bestäm ett kodord och när en person känner att bråken närmar sig så sägs kodordet och båda accepterar att nu slutar vi prata om det ämnet tills vi eventuellt tar upp det en annan dag när vi båda är lugna.  

Fokusera på din partners fördelar, du är inte heller felfri. Berätta dem gärna för hen och var tacksam för hen och hens fördelar.  

Lycka till! 
 
Kram 
Terapeut Anne-Lie Fant   
Samtalsterapeut, Par- och relationsterapeut, coach  
Skapare av Självskaparogrammet  
   
https://linktr.ee/kreativterapi 
 

Viss mat hjälper hjärnan mer än annan mat. I vissa lägen behöver du utmana din hjärna för att den inte ska stagnera och “tänka” nu räcker det, nu behöver jag inte bli bättre. Hjärnan behöver också ordentlig blodgenomströmning då och då. Alltså att din puls går upp en del. De två sista åtgärderna är aktuella när du är på väg tillbaka från en utbrändhet, inte när du är sjuk och eländig och trött och din hjärndimma gör så att du knappt vet hur man lagar mat.  

Hjärntrötta människor i terapi 
Det är vanligt i mitt arbete som terapeut, att jag träffar personer med trötta, stressade och nästan utbrända hjärnor. 

Åtgärder för tillfrisknande 
Själv har jag också varit utbränd och använt alla medel för att återhämta mig snabbt. För att hjälpa hjärnan att tillfriskna har jag blivit 90 % vegan. (Ibland gör jag undantag, främst när jag är bortbjuden eller på resande fot.) Jag har också gått hos en sjukgymnast och till en kinesiolog för att komma på fötter snabbare. Healing, vila och motion för att öka blodgenomströmningen i hjärnan hjälpte mig också mycket. Jag har fått klartecken från min kinesiolog att dela vidare de bästa mattipsen för en klarare och mer snabbtänkt hjärna. Här kommer ytterligare ett mattips. 

Rätt mat för tillfrisknande 
Det är väldigt bra för hjärnan att äta sötpotatis. Det finns tydligen delade meningar om sötpotatis och vanlig potatis. Vissa hävdar att vanlig potatis är lika bra - jag vet inte om det är sant. Det som man kan läsa sig till är att sötpotatis inte höjer vårt blodsocker lika mycket och innehåller lite mindre protein än vanlig potatis. Kaloriinnehållet är ungefär detsamma i båda.  

Jag har ätit mycket sötpotatis, persilja, röda äpplen och även försökt med koriander för att komma tillbaka från min utbrändhet. Det är råd jag har fått från min kinesiolog och det är vad jag utgår ifrån när jag delar tips. Koriander håller jag på att lära mig tycka om, det sägs ju att antingen gillar man det eller så avskyr man det.  

Tillagning 
Hur tillagar jag sötpotatis så det blir gott då? Det finns många recept med sötpotatis som du kan göra för att få i dig det, om du tycker om det. Det jag gillar bäst är att tillaga den i ugnen på en plåt ihop med andra rotgrönsaker. Jag gör mycket på en gång, så jag har i flera dagar. Ett annan favorit är att göra sötpotatis pommes frites  – vänd dem i lite fint majsmjöl och lägg dem på plåten och kör dem i ugnen. Jag tycker det är jättegott! 
 
Kram 
Terapeut Anne-Lie Fant  
Skapare av Självskaprogrammet 
Samtalsterapeut, Par- och relationsterapeut, coach 
 
 https://linktr.ee/kreativterapi

Hur kan man bli gladare och lugnare? Fundera ut vad som gör dig gladare. Vad behöver du för att må riktigt gott? Kanske lyssna på musik eller gå i skogen? Du kanske tycker om att bara gå, cykla eller träna på gymmet. Det är bra att fundera ut vad man gillar att göra så att man kan göra mer av det som gör en glad. Då blir vi gladare i alla fall för stunden.  

Myter 
Vi människor tror i allmänhet att framgång, pengar, partner och hälsa är nycklar till glädje och lycka. Vilket det också ofta är, men efter en tid när vi har vant oss vid det som vi längtade efter så mycket, till exempel mycket pengar, så minskar tjusningen. 

Forskning 
Forskarna inom detta område har kommit fram till att det är helt andra saker som gör att vi känner glädje och lycka i våra liv. 

• Umgås mer. Vi människor mår bra av att umgås och vara med människor vi tycker om, vilket är svårt nu i och med Corona. Vi kan i alla fall träffas utomhus, tala med varandra på telefon eller ha onlinemöten med bild.  
• Meditera. Meditation gör att stressnivån i kroppen sjunker. Att meditera kan också hjälpa oss att leva mer i nuet, vilket gör oss lyckligare än att bara dagdrömma. 
• Umgås med djur. Att umgås med djur ökar vårt välbefinnande i både kropp och knopp. Det ger oss också mer lugn och ro inombords. 
• Motion. När vi motionerar utsöndras olika ämnen i vår kropp, till exempel endorfiner. Läkarna hade nog gärna velat att motion fanns i pillerform. Motion kan till och med bota nedstämdhet och lätt depression. Att promenera ger också mer lugn och ro inombords. 
• Lyssna på musik. Lyssna på musik som får dig att må bra och bli glad! 
• Undvik vitt socker. Vitt socker ökar på våra inflammationer i kroppen och har kopplats ihop med depression i en studie från Harvard. 
• Solljus. Försök att få solljus eller utomhusljus, varje dag. Även om vi tycker att det är lite molnigt ute, så är det så mycket ljusare ute än inne. Skillnaden mellan ljus och mörker får oss också att sova bättre. Vi mår så mycket bättre av att vara ute.  
• Sov regelbundet och tillräckligt. Människor som sover för lite drabbas i större utsträckning av depression 
• Skaffa en hobby. Att göra något som är roligt skapar glädje och lust.  
• Bli volontär. Att hjälpa andra gör att tillvaron blir mer meningsfull och att vi känner att vi är behövda. 
• Var tacksam. Genom att uppmärksamma vad du är tacksam för så mår du bättre och känner mer tacksamhet och lycka.  

Vad är kul för mig? 
Det som gör mig glad är bland annat mitt jobb – att få möta människor i djupa samtal. Det får jag  göra, så mycket jag vill. Det är jättehärligt. En annan sak som jag gör, som kanske inte så många känner till, är att jag målar akvarell. Förr sade min inre kritiker att det inte var på riktigt utan bara lite kludd. Kritikern hade fel – jag har faktiskt haft en utställning och sålt 14-15 tavlor. 

Om du är sjuk i en depression kan du kanske inte bli frisk genom att bara göra saker enligt listan, men du kan hitta vägar att få en paus från det jobbiga en stund och må lite bättre.  

Så fundera ut vad du tycker är kul – och gör mer av det! Eller välj något eller några grejer från listan och se om du kan förbättra ditt mående.  

Terapeut Anne-Lie Fant  
Samtalsterapeut, Par- och relationsterapeut, coach 
Skapare av Självskaparogrammet 
 

Stress är en sorts urinstinkt kan man säga. Vi reagerar som våra förfäder gjorde när de behövde fly från vilda djur eller andra faror. Reptilhjärnan slår till när vi är under attack. Adrenalinet strömmar till och vi klarar det där lilla extra som att fly eller slåss.  
 
Idag uppstår stress ofta på grund av att vi känner oss otillräckliga. Det blir samma reaktion som förr när vi blev anfallna och vi klarar lite till. Det är ju väldigt bra.  

Stressrush
När vi får stressrush ofta, flera gånger varje dag, då blir det inte bra för oss. Adrenalin-tillverkningen måste gå på högvarv hela tiden och det sliter hårt på kroppen och knoppen. Så småningom får vi allt högre stressnivåer i kroppen och vi får allt svårare att varva ned. Det blir en ond cirkel som ofta leder till utmattning och/eller utmattningsdepression. 
 
Vila 
Det viktigaste är ordentlig återhämtning. Att kunna stressa av. Så länge du har ordentliga återhämtningsperioder - kvällar, dagar och helger så är det inte farligt att ha det riktigt stressigt ibland.  
 
Positiv och negativ stress 
Ibland talas det om positiv och negativ stress. Positiv stress är när vi till exempel vill prestera mer på jobbet och därför lägger i en högre växel. Negativ stress är när vi känner att vi bör eller måste göra något och inte riktigt klarar av det. Negativ stress kan också vara när resurserna inte räcker till det som du tycker att de borde räcka till, på jobbet till exempel. En del menar dock att all stress är skadlig om det blir för mycket, för länge eller för ofta som jag beskrev ovan.  
 
Hjärnstress 
När vi har för lite att göra eller känner att vi inte bidrar till samhället eller inte får vara med i gemenskapen, så känner vi oss också stressade. Det kallas för hjärnstress. 
 
Min resa 
För min del har jag märkt att olika saker har stressat mig genom livet. När jag har mått dåligt inuti har jag blivit stressad av oordning omkring mig. När jag mår bra inuti däremot, då kan jag ha det ganska stökigt och oorganiserat omkring mig utan att det bekommer mig alls. 
 
I mitt vardagsliv är det inte alls så mycket stress längre, men jag kan ändå känna mig stressad. Den känslan av stress tror jag mest är en rest ifrån att jag har varit stressad under en så lång period av mitt liv. 
 
Vad stressar dig mest? 
Kan du gå tillbaka och se på olika händelser när du har blivit rejält stressad så kan du också se dina egna stressmönster. Kanske finns det något sätt att ta bort just dessa stressmoment och på så sätt minska din stress ordentligt. 
 
Kanske kan du också komma underfund med hur du kan återhämta dig oftare, djupare eller i lite längre perioder. För att skapa ett bra liv som är hållbart. 
 
Vad stressar dig mest i ditt liv just nu? Finns det något du kan göra, tänka på eller förändra för att minska din känsla av stress kring det som stressar dig mest? 
 
Kram 
Terapeut Anne-Lie Fant  
 
Länkar https://linktr.ee/kreativterapi 

Jag har lärt mig att aktivitetsanpassning handlar om att människor med olika sjukdomar behöver anpassa sina aktiviteter så att inte orken tar slut. Jag tänker att vi alla borde tänka så. Vi borde se till att vi mår bra hela tiden. När vi bara kör på trots att vi inte mår bra, då tär vi på oss själva och krisen kommer närmare.  
Kanske är det lättare att aktivitetsanpassa av egen, fri vilja, innan krisen kommer för att slippa vara tvungen att du göra det sedan. Vad säger du? Är det din hjärnas tid nu? Att den får bli lyssnad på nu? 

Stressad eller utbränd? 
Har du ibland gråten i halsen för att du är så stressad eller trött? Glömmer du ibland vad du just höll på med? Flimrar det någon gång framför ögonen eller känner du av yrsel? Har du svårt att prioritera?  

Du kanske säger till dig själv: “Jag tar ledigt på fredag så kommer jag att vara som vanligt igen på måndag”. 

När vi bara kör på utan att tänka på hur mycket ork vi egentligen har, vilket jag själv gjorde i många år, så brakar vi till slut in i den berömda väggen. Vi tror att bara vi tar lite extra ledigt så ordnar det sig och väggen flyttas längre bort. Visst orkar vi ett tag till men bara tillfälligt. Vi studsar mot väggen kan man säga och då lever vi farligt. Då är det är dags att backa och tänka efter hur du kan aktivitetsanpassa ditt liv. 
När du är så trött att du har gråten i halsen och bara jag får vila och vara i fred några timmar så blir det bra. Då har det gått för långt. 

Terapeut och utbränd 
Trots att jag hade en terapiutbildningen i bagaget och trodde att jag visste hur mycket jag orkade brakade jag in i väggen. Jag lyssnade inte på min kropp när yrseln kom, som läkarna konstaterade berodde på stress. Jag saktade ner tempot lite, tog lite ledigt och mediterade. Då blev det bättre - tillfälligt, men kom tillbaka gång på gång. Jag var så yr att när jag gick i korridoren på jobbet, fick jag  hålla mig i väggen. Min största rädsla var att folk skulle tro att jag var full trots att alla visste att jag knappt drack alkohol. Det känns konstigt nu i efterhand när jag ser tillbaka på mitt beteende. Det var först när jag ramlade och fick min tredje hjärnskakning och sedan började jobba för tidigt och blev riktigt utbränd, som jag förstod att mitt sätt att leva inte fungerade. Jag började leta efter ett nytt sätt att leva och släppte det gamla. 

Aktivitetsanpassning gäller det alla? 
Aktivitetsanpassning önskar jag skulle gälla alla. När du är trött, då är det dags att vila. Vi har rätt att ha ett liv utanför arbetslivet. Vår hjärna behöver 3-4 timmars aktiv vila per dag. Aktiv vila betyder att hjärnan får tänka fritt och inte styras av måsten. Har du svårt att sova, kan det vara en anledning till att du vaknar, hjärnan har inte fått sin tanketid. 

Ps. 
Stress kommer också av att ha för lite att göra. Då kan vår hjärna bli stressad, det kallas för hjärnstress. 

Kram 
Terapeut Anne-Lie Fant  
Länkar https://linktr.ee/kreativterapi 
 

Många som kommer till mig och är i en relation får inte med sig sin partner fast att båda parter upplever att de har relationsproblem. Då får vi jobba tillsammans med det som är möjligt att göra. De får ofta med sig övningar att göra hemma. Framför allt så finns det också oftast förklaringar till varför det är så bråkigt. 

Förälskelse 
Förälskelsen varar i 2 – 16 månader, enligt forskarna. När förälskelsefasen är över så kommer man in i en annan fas, som slarvigt ofta kallas för mörka skogen. Här händer en hel del saker bland annat så ändrar sig kemin i hjärnan, och det där rosenröda skimret över vår partner försvinner. Vi börjar hitta fel på hen. Med vår problemorienterade natur börjar vi eventuellt att reta oss på “felen” eller försöka fixa dem. Ingen människa vill bli fixad. I den här fasen handlar det också en del om makt. Vilket område är ditt att vara bäst på och vilket är mitt? Det handlar också om att hitta sig själv igen efter nyförälskelsen och att hitta ett vi som fungerar för båda. Vilka är vi tillsammans? I den här fasen börjar ofta diskussioner eller bråk av olika jobbighetsgrad. 

Bråkigt i relationen 
En del par fastnar i den här bråkiga fasen och kan inte ta sig ur den. Det är då det är dags att gå till en parterapeut för att få hjälp att lösa knutarna, och se varför ni bråkar som ni gör, och vad ni egentligen längtar efter under bråken. Det är så viktigt för var och en att få syn på vad ens partner egentligen längtar efter. När vi upptäcker vad vår partner längtar efter, och genom de verktyg man får med sig från terapin, så är det mycket enklare att få den där härliga harmoniska och lugna relationen som de flesta längtar efter. 

Stoppa bråken 
Något man enkelt kan jobba med hemma för att förebygga bråken är att ge varandra mycket närhet och hudkontakt. Hud mot hud utsöndrar lugn- och rohormonet oxytosin och vi blir alltså lugnare. En övning är att ligga nästan nakna, utan sex, och bara känna hud mot hud. Ligg gärna så utan att prata i 15 min, gärna varje dag om ni har möjlighet. 

Är det så att ni inte har tid att gå och lägga er och hålla om varandra, eftersom ni kanske har ett liv med småbarn och allt vad det kan innebära. Då kan ni i stället göra det när ni möts i köket, dra upp tröjorna och bara få mage mot mage och kramas. Kanske stoppa in handen där bak under tröjan för att få lite mera skinn mot skinn. Prova gärna för att lugna ner er båda om ni har mycket stök, oro och bråk i relationen. 

Att se bråken som er gemensamma fiende. Bestäm ett kodord och när en person känner att bråken närmar sig så sägs kodordet och båda accepterar att nu slutar vi prata om det ämnet tills vi eventuellt tar upp det en annan dag när vi båda är lugna.  

Fokusera på din partners fördelar, du är inte heller felfri. Berätta dem gärna för hen och var tacksam för hen och hens fördelar.  

Lycka till! 
 
Kram 
Terapeut Anne-Lie Fant   
Samtalsterapeut, Par- och relationsterapeut, coach  
Skapare av Självskaparogrammet  
   
https://linktr.ee/kreativterapi 
 

Viss mat hjälper hjärnan mer än annan mat. I vissa lägen behöver du utmana din hjärna för att den inte ska stagnera och “tänka” nu räcker det, nu behöver jag inte bli bättre. Hjärnan behöver också ordentlig blodgenomströmning då och då. Alltså att din puls går upp en del. De två sista åtgärderna är aktuella när du är på väg tillbaka från en utbrändhet, inte när du är sjuk och eländig och trött och din hjärndimma gör så att du knappt vet hur man lagar mat.  

Hjärntrötta människor i terapi 
Det är vanligt i mitt arbete som terapeut, att jag träffar personer med trötta, stressade och nästan utbrända hjärnor. 

Åtgärder för tillfrisknande 
Själv har jag också varit utbränd och använt alla medel för att återhämta mig snabbt. För att hjälpa hjärnan att tillfriskna har jag blivit 90 % vegan. (Ibland gör jag undantag, främst när jag är bortbjuden eller på resande fot.) Jag har också gått hos en sjukgymnast och till en kinesiolog för att komma på fötter snabbare. Healing, vila och motion för att öka blodgenomströmningen i hjärnan hjälpte mig också mycket. Jag har fått klartecken från min kinesiolog att dela vidare de bästa mattipsen för en klarare och mer snabbtänkt hjärna. Här kommer ytterligare ett mattips. 

Rätt mat för tillfrisknande 
Det är väldigt bra för hjärnan att äta sötpotatis. Det finns tydligen delade meningar om sötpotatis och vanlig potatis. Vissa hävdar att vanlig potatis är lika bra - jag vet inte om det är sant. Det som man kan läsa sig till är att sötpotatis inte höjer vårt blodsocker lika mycket och innehåller lite mindre protein än vanlig potatis. Kaloriinnehållet är ungefär detsamma i båda.  

Jag har ätit mycket sötpotatis, persilja, röda äpplen och även försökt med koriander för att komma tillbaka från min utbrändhet. Det är råd jag har fått från min kinesiolog och det är vad jag utgår ifrån när jag delar tips. Koriander håller jag på att lära mig tycka om, det sägs ju att antingen gillar man det eller så avskyr man det.  

Tillagning 
Hur tillagar jag sötpotatis så det blir gott då? Det finns många recept med sötpotatis som du kan göra för att få i dig det, om du tycker om det. Det jag gillar bäst är att tillaga den i ugnen på en plåt ihop med andra rotgrönsaker. Jag gör mycket på en gång, så jag har i flera dagar. Ett annan favorit är att göra sötpotatis pommes frites  – vänd dem i lite fint majsmjöl och lägg dem på plåten och kör dem i ugnen. Jag tycker det är jättegott! 
 
Kram 
Terapeut Anne-Lie Fant  
Skapare av Självskaprogrammet 
Samtalsterapeut, Par- och relationsterapeut, coach 
 
 https://linktr.ee/kreativterapi

Hur kan man bli gladare och lugnare? Fundera ut vad som gör dig gladare. Vad behöver du för att må riktigt gott? Kanske lyssna på musik eller gå i skogen? Du kanske tycker om att bara gå, cykla eller träna på gymmet. Det är bra att fundera ut vad man gillar att göra så att man kan göra mer av det som gör en glad. Då blir vi gladare i alla fall för stunden.  

Myter 
Vi människor tror i allmänhet att framgång, pengar, partner och hälsa är nycklar till glädje och lycka. Vilket det också ofta är, men efter en tid när vi har vant oss vid det som vi längtade efter så mycket, till exempel mycket pengar, så minskar tjusningen. 

Forskning 
Forskarna inom detta område har kommit fram till att det är helt andra saker som gör att vi känner glädje och lycka i våra liv. 

• Umgås mer. Vi människor mår bra av att umgås och vara med människor vi tycker om, vilket är svårt nu i och med Corona. Vi kan i alla fall träffas utomhus, tala med varandra på telefon eller ha onlinemöten med bild.  
• Meditera. Meditation gör att stressnivån i kroppen sjunker. Att meditera kan också hjälpa oss att leva mer i nuet, vilket gör oss lyckligare än att bara dagdrömma. 
• Umgås med djur. Att umgås med djur ökar vårt välbefinnande i både kropp och knopp. Det ger oss också mer lugn och ro inombords. 
• Motion. När vi motionerar utsöndras olika ämnen i vår kropp, till exempel endorfiner. Läkarna hade nog gärna velat att motion fanns i pillerform. Motion kan till och med bota nedstämdhet och lätt depression. Att promenera ger också mer lugn och ro inombords. 
• Lyssna på musik. Lyssna på musik som får dig att må bra och bli glad! 
• Undvik vitt socker. Vitt socker ökar på våra inflammationer i kroppen och har kopplats ihop med depression i en studie från Harvard. 
• Solljus. Försök att få solljus eller utomhusljus, varje dag. Även om vi tycker att det är lite molnigt ute, så är det så mycket ljusare ute än inne. Skillnaden mellan ljus och mörker får oss också att sova bättre. Vi mår så mycket bättre av att vara ute.  
• Sov regelbundet och tillräckligt. Människor som sover för lite drabbas i större utsträckning av depression 
• Skaffa en hobby. Att göra något som är roligt skapar glädje och lust.  
• Bli volontär. Att hjälpa andra gör att tillvaron blir mer meningsfull och att vi känner att vi är behövda. 
• Var tacksam. Genom att uppmärksamma vad du är tacksam för så mår du bättre och känner mer tacksamhet och lycka.  

Vad är kul för mig? 
Det som gör mig glad är bland annat mitt jobb – att få möta människor i djupa samtal. Det får jag  göra, så mycket jag vill. Det är jättehärligt. En annan sak som jag gör, som kanske inte så många känner till, är att jag målar akvarell. Förr sade min inre kritiker att det inte var på riktigt utan bara lite kludd. Kritikern hade fel – jag har faktiskt haft en utställning och sålt 14-15 tavlor. 

Om du är sjuk i en depression kan du kanske inte bli frisk genom att bara göra saker enligt listan, men du kan hitta vägar att få en paus från det jobbiga en stund och må lite bättre.  

Så fundera ut vad du tycker är kul – och gör mer av det! Eller välj något eller några grejer från listan och se om du kan förbättra ditt mående.  

Terapeut Anne-Lie Fant  
Samtalsterapeut, Par- och relationsterapeut, coach 
Skapare av Självskaparogrammet 
 

Stress är en sorts urinstinkt kan man säga. Vi reagerar som våra förfäder gjorde när de behövde fly från vilda djur eller andra faror. Reptilhjärnan slår till när vi är under attack. Adrenalinet strömmar till och vi klarar det där lilla extra som att fly eller slåss.  
 
Idag uppstår stress ofta på grund av att vi känner oss otillräckliga. Det blir samma reaktion som förr när vi blev anfallna och vi klarar lite till. Det är ju väldigt bra.  

Stressrush
När vi får stressrush ofta, flera gånger varje dag, då blir det inte bra för oss. Adrenalin-tillverkningen måste gå på högvarv hela tiden och det sliter hårt på kroppen och knoppen. Så småningom får vi allt högre stressnivåer i kroppen och vi får allt svårare att varva ned. Det blir en ond cirkel som ofta leder till utmattning och/eller utmattningsdepression. 
 
Vila 
Det viktigaste är ordentlig återhämtning. Att kunna stressa av. Så länge du har ordentliga återhämtningsperioder - kvällar, dagar och helger så är det inte farligt att ha det riktigt stressigt ibland.  
 
Positiv och negativ stress 
Ibland talas det om positiv och negativ stress. Positiv stress är när vi till exempel vill prestera mer på jobbet och därför lägger i en högre växel. Negativ stress är när vi känner att vi bör eller måste göra något och inte riktigt klarar av det. Negativ stress kan också vara när resurserna inte räcker till det som du tycker att de borde räcka till, på jobbet till exempel. En del menar dock att all stress är skadlig om det blir för mycket, för länge eller för ofta som jag beskrev ovan.  
 
Hjärnstress 
När vi har för lite att göra eller känner att vi inte bidrar till samhället eller inte får vara med i gemenskapen, så känner vi oss också stressade. Det kallas för hjärnstress. 
 
Min resa 
För min del har jag märkt att olika saker har stressat mig genom livet. När jag har mått dåligt inuti har jag blivit stressad av oordning omkring mig. När jag mår bra inuti däremot, då kan jag ha det ganska stökigt och oorganiserat omkring mig utan att det bekommer mig alls. 
 
I mitt vardagsliv är det inte alls så mycket stress längre, men jag kan ändå känna mig stressad. Den känslan av stress tror jag mest är en rest ifrån att jag har varit stressad under en så lång period av mitt liv. 
 
Vad stressar dig mest? 
Kan du gå tillbaka och se på olika händelser när du har blivit rejält stressad så kan du också se dina egna stressmönster. Kanske finns det något sätt att ta bort just dessa stressmoment och på så sätt minska din stress ordentligt. 
 
Kanske kan du också komma underfund med hur du kan återhämta dig oftare, djupare eller i lite längre perioder. För att skapa ett bra liv som är hållbart. 
 
Vad stressar dig mest i ditt liv just nu? Finns det något du kan göra, tänka på eller förändra för att minska din känsla av stress kring det som stressar dig mest? 
 
Kram 
Terapeut Anne-Lie Fant  
 
Länkar https://linktr.ee/kreativterapi 

Jag har lärt mig att aktivitetsanpassning handlar om att människor med olika sjukdomar behöver anpassa sina aktiviteter så att inte orken tar slut. Jag tänker att vi alla borde tänka så. Vi borde se till att vi mår bra hela tiden. När vi bara kör på trots att vi inte mår bra, då tär vi på oss själva och krisen kommer närmare.  
Kanske är det lättare att aktivitetsanpassa av egen, fri vilja, innan krisen kommer för att slippa vara tvungen att du göra det sedan. Vad säger du? Är det din hjärnas tid nu? Att den får bli lyssnad på nu? 

Stressad eller utbränd? 
Har du ibland gråten i halsen för att du är så stressad eller trött? Glömmer du ibland vad du just höll på med? Flimrar det någon gång framför ögonen eller känner du av yrsel? Har du svårt att prioritera?  

Du kanske säger till dig själv: “Jag tar ledigt på fredag så kommer jag att vara som vanligt igen på måndag”. 

När vi bara kör på utan att tänka på hur mycket ork vi egentligen har, vilket jag själv gjorde i många år, så brakar vi till slut in i den berömda väggen. Vi tror att bara vi tar lite extra ledigt så ordnar det sig och väggen flyttas längre bort. Visst orkar vi ett tag till men bara tillfälligt. Vi studsar mot väggen kan man säga och då lever vi farligt. Då är det är dags att backa och tänka efter hur du kan aktivitetsanpassa ditt liv. 
När du är så trött att du har gråten i halsen och bara jag får vila och vara i fred några timmar så blir det bra. Då har det gått för långt. 

Terapeut och utbränd 
Trots att jag hade en terapiutbildningen i bagaget och trodde att jag visste hur mycket jag orkade brakade jag in i väggen. Jag lyssnade inte på min kropp när yrseln kom, som läkarna konstaterade berodde på stress. Jag saktade ner tempot lite, tog lite ledigt och mediterade. Då blev det bättre - tillfälligt, men kom tillbaka gång på gång. Jag var så yr att när jag gick i korridoren på jobbet, fick jag  hålla mig i väggen. Min största rädsla var att folk skulle tro att jag var full trots att alla visste att jag knappt drack alkohol. Det känns konstigt nu i efterhand när jag ser tillbaka på mitt beteende. Det var först när jag ramlade och fick min tredje hjärnskakning och sedan började jobba för tidigt och blev riktigt utbränd, som jag förstod att mitt sätt att leva inte fungerade. Jag började leta efter ett nytt sätt att leva och släppte det gamla. 

Aktivitetsanpassning gäller det alla? 
Aktivitetsanpassning önskar jag skulle gälla alla. När du är trött, då är det dags att vila. Vi har rätt att ha ett liv utanför arbetslivet. Vår hjärna behöver 3-4 timmars aktiv vila per dag. Aktiv vila betyder att hjärnan får tänka fritt och inte styras av måsten. Har du svårt att sova, kan det vara en anledning till att du vaknar, hjärnan har inte fått sin tanketid. 

Ps. 
Stress kommer också av att ha för lite att göra. Då kan vår hjärna bli stressad, det kallas för hjärnstress. 

Kram 
Terapeut Anne-Lie Fant  
Länkar https://linktr.ee/kreativterapi 
 

Många som kommer till mig och är i en relation får inte med sig sin partner fast att båda parter upplever att de har relationsproblem. Då får vi jobba tillsammans med det som är möjligt att göra. De får ofta med sig övningar att göra hemma. Framför allt så finns det också oftast förklaringar till varför det är så bråkigt. 

Förälskelse 
Förälskelsen varar i 2 – 16 månader, enligt forskarna. När förälskelsefasen är över så kommer man in i en annan fas, som slarvigt ofta kallas för mörka skogen. Här händer en hel del saker bland annat så ändrar sig kemin i hjärnan, och det där rosenröda skimret över vår partner försvinner. Vi börjar hitta fel på hen. Med vår problemorienterade natur börjar vi eventuellt att reta oss på “felen” eller försöka fixa dem. Ingen människa vill bli fixad. I den här fasen handlar det också en del om makt. Vilket område är ditt att vara bäst på och vilket är mitt? Det handlar också om att hitta sig själv igen efter nyförälskelsen och att hitta ett vi som fungerar för båda. Vilka är vi tillsammans? I den här fasen börjar ofta diskussioner eller bråk av olika jobbighetsgrad. 

Bråkigt i relationen 
En del par fastnar i den här bråkiga fasen och kan inte ta sig ur den. Det är då det är dags att gå till en parterapeut för att få hjälp att lösa knutarna, och se varför ni bråkar som ni gör, och vad ni egentligen längtar efter under bråken. Det är så viktigt för var och en att få syn på vad ens partner egentligen längtar efter. När vi upptäcker vad vår partner längtar efter, och genom de verktyg man får med sig från terapin, så är det mycket enklare att få den där härliga harmoniska och lugna relationen som de flesta längtar efter. 

Stoppa bråken 
Något man enkelt kan jobba med hemma för att förebygga bråken är att ge varandra mycket närhet och hudkontakt. Hud mot hud utsöndrar lugn- och rohormonet oxytosin och vi blir alltså lugnare. En övning är att ligga nästan nakna, utan sex, och bara känna hud mot hud. Ligg gärna så utan att prata i 15 min, gärna varje dag om ni har möjlighet. 

Är det så att ni inte har tid att gå och lägga er och hålla om varandra, eftersom ni kanske har ett liv med småbarn och allt vad det kan innebära. Då kan ni i stället göra det när ni möts i köket, dra upp tröjorna och bara få mage mot mage och kramas. Kanske stoppa in handen där bak under tröjan för att få lite mera skinn mot skinn. Prova gärna för att lugna ner er båda om ni har mycket stök, oro och bråk i relationen. 

Att se bråken som er gemensamma fiende. Bestäm ett kodord och när en person känner att bråken närmar sig så sägs kodordet och båda accepterar att nu slutar vi prata om det ämnet tills vi eventuellt tar upp det en annan dag när vi båda är lugna.  

Fokusera på din partners fördelar, du är inte heller felfri. Berätta dem gärna för hen och var tacksam för hen och hens fördelar.  

Lycka till! 
 
Kram 
Terapeut Anne-Lie Fant   
Samtalsterapeut, Par- och relationsterapeut, coach  
Skapare av Självskaparogrammet  
   
https://linktr.ee/kreativterapi 
 

Viss mat hjälper hjärnan mer än annan mat. I vissa lägen behöver du utmana din hjärna för att den inte ska stagnera och “tänka” nu räcker det, nu behöver jag inte bli bättre. Hjärnan behöver också ordentlig blodgenomströmning då och då. Alltså att din puls går upp en del. De två sista åtgärderna är aktuella när du är på väg tillbaka från en utbrändhet, inte när du är sjuk och eländig och trött och din hjärndimma gör så att du knappt vet hur man lagar mat.  

Hjärntrötta människor i terapi 
Det är vanligt i mitt arbete som terapeut, att jag träffar personer med trötta, stressade och nästan utbrända hjärnor. 

Åtgärder för tillfrisknande 
Själv har jag också varit utbränd och använt alla medel för att återhämta mig snabbt. För att hjälpa hjärnan att tillfriskna har jag blivit 90 % vegan. (Ibland gör jag undantag, främst när jag är bortbjuden eller på resande fot.) Jag har också gått hos en sjukgymnast och till en kinesiolog för att komma på fötter snabbare. Healing, vila och motion för att öka blodgenomströmningen i hjärnan hjälpte mig också mycket. Jag har fått klartecken från min kinesiolog att dela vidare de bästa mattipsen för en klarare och mer snabbtänkt hjärna. Här kommer ytterligare ett mattips. 

Rätt mat för tillfrisknande 
Det är väldigt bra för hjärnan att äta sötpotatis. Det finns tydligen delade meningar om sötpotatis och vanlig potatis. Vissa hävdar att vanlig potatis är lika bra - jag vet inte om det är sant. Det som man kan läsa sig till är att sötpotatis inte höjer vårt blodsocker lika mycket och innehåller lite mindre protein än vanlig potatis. Kaloriinnehållet är ungefär detsamma i båda.  

Jag har ätit mycket sötpotatis, persilja, röda äpplen och även försökt med koriander för att komma tillbaka från min utbrändhet. Det är råd jag har fått från min kinesiolog och det är vad jag utgår ifrån när jag delar tips. Koriander håller jag på att lära mig tycka om, det sägs ju att antingen gillar man det eller så avskyr man det.  

Tillagning 
Hur tillagar jag sötpotatis så det blir gott då? Det finns många recept med sötpotatis som du kan göra för att få i dig det, om du tycker om det. Det jag gillar bäst är att tillaga den i ugnen på en plåt ihop med andra rotgrönsaker. Jag gör mycket på en gång, så jag har i flera dagar. Ett annan favorit är att göra sötpotatis pommes frites  – vänd dem i lite fint majsmjöl och lägg dem på plåten och kör dem i ugnen. Jag tycker det är jättegott! 
 
Kram 
Terapeut Anne-Lie Fant  
Skapare av Självskaprogrammet 
Samtalsterapeut, Par- och relationsterapeut, coach 
 
 https://linktr.ee/kreativterapi

Hur kan man bli gladare och lugnare? Fundera ut vad som gör dig gladare. Vad behöver du för att må riktigt gott? Kanske lyssna på musik eller gå i skogen? Du kanske tycker om att bara gå, cykla eller träna på gymmet. Det är bra att fundera ut vad man gillar att göra så att man kan göra mer av det som gör en glad. Då blir vi gladare i alla fall för stunden.  

Myter 
Vi människor tror i allmänhet att framgång, pengar, partner och hälsa är nycklar till glädje och lycka. Vilket det också ofta är, men efter en tid när vi har vant oss vid det som vi längtade efter så mycket, till exempel mycket pengar, så minskar tjusningen. 

Forskning 
Forskarna inom detta område har kommit fram till att det är helt andra saker som gör att vi känner glädje och lycka i våra liv. 

• Umgås mer. Vi människor mår bra av att umgås och vara med människor vi tycker om, vilket är svårt nu i och med Corona. Vi kan i alla fall träffas utomhus, tala med varandra på telefon eller ha onlinemöten med bild.  
• Meditera. Meditation gör att stressnivån i kroppen sjunker. Att meditera kan också hjälpa oss att leva mer i nuet, vilket gör oss lyckligare än att bara dagdrömma. 
• Umgås med djur. Att umgås med djur ökar vårt välbefinnande i både kropp och knopp. Det ger oss också mer lugn och ro inombords. 
• Motion. När vi motionerar utsöndras olika ämnen i vår kropp, till exempel endorfiner. Läkarna hade nog gärna velat att motion fanns i pillerform. Motion kan till och med bota nedstämdhet och lätt depression. Att promenera ger också mer lugn och ro inombords. 
• Lyssna på musik. Lyssna på musik som får dig att må bra och bli glad! 
• Undvik vitt socker. Vitt socker ökar på våra inflammationer i kroppen och har kopplats ihop med depression i en studie från Harvard. 
• Solljus. Försök att få solljus eller utomhusljus, varje dag. Även om vi tycker att det är lite molnigt ute, så är det så mycket ljusare ute än inne. Skillnaden mellan ljus och mörker får oss också att sova bättre. Vi mår så mycket bättre av att vara ute.  
• Sov regelbundet och tillräckligt. Människor som sover för lite drabbas i större utsträckning av depression 
• Skaffa en hobby. Att göra något som är roligt skapar glädje och lust.  
• Bli volontär. Att hjälpa andra gör att tillvaron blir mer meningsfull och att vi känner att vi är behövda. 
• Var tacksam. Genom att uppmärksamma vad du är tacksam för så mår du bättre och känner mer tacksamhet och lycka.  

Vad är kul för mig? 
Det som gör mig glad är bland annat mitt jobb – att få möta människor i djupa samtal. Det får jag  göra, så mycket jag vill. Det är jättehärligt. En annan sak som jag gör, som kanske inte så många känner till, är att jag målar akvarell. Förr sade min inre kritiker att det inte var på riktigt utan bara lite kludd. Kritikern hade fel – jag har faktiskt haft en utställning och sålt 14-15 tavlor. 

Om du är sjuk i en depression kan du kanske inte bli frisk genom att bara göra saker enligt listan, men du kan hitta vägar att få en paus från det jobbiga en stund och må lite bättre.  

Så fundera ut vad du tycker är kul – och gör mer av det! Eller välj något eller några grejer från listan och se om du kan förbättra ditt mående.  

Terapeut Anne-Lie Fant  
Samtalsterapeut, Par- och relationsterapeut, coach 
Skapare av Självskaparogrammet 
 

Stress är en sorts urinstinkt kan man säga. Vi reagerar som våra förfäder gjorde när de behövde fly från vilda djur eller andra faror. Reptilhjärnan slår till när vi är under attack. Adrenalinet strömmar till och vi klarar det där lilla extra som att fly eller slåss.  
 
Idag uppstår stress ofta på grund av att vi känner oss otillräckliga. Det blir samma reaktion som förr när vi blev anfallna och vi klarar lite till. Det är ju väldigt bra.  

Stressrush
När vi får stressrush ofta, flera gånger varje dag, då blir det inte bra för oss. Adrenalin-tillverkningen måste gå på högvarv hela tiden och det sliter hårt på kroppen och knoppen. Så småningom får vi allt högre stressnivåer i kroppen och vi får allt svårare att varva ned. Det blir en ond cirkel som ofta leder till utmattning och/eller utmattningsdepression. 
 
Vila 
Det viktigaste är ordentlig återhämtning. Att kunna stressa av. Så länge du har ordentliga återhämtningsperioder - kvällar, dagar och helger så är det inte farligt att ha det riktigt stressigt ibland.  
 
Positiv och negativ stress 
Ibland talas det om positiv och negativ stress. Positiv stress är när vi till exempel vill prestera mer på jobbet och därför lägger i en högre växel. Negativ stress är när vi känner att vi bör eller måste göra något och inte riktigt klarar av det. Negativ stress kan också vara när resurserna inte räcker till det som du tycker att de borde räcka till, på jobbet till exempel. En del menar dock att all stress är skadlig om det blir för mycket, för länge eller för ofta som jag beskrev ovan.  
 
Hjärnstress 
När vi har för lite att göra eller känner att vi inte bidrar till samhället eller inte får vara med i gemenskapen, så känner vi oss också stressade. Det kallas för hjärnstress. 
 
Min resa 
För min del har jag märkt att olika saker har stressat mig genom livet. När jag har mått dåligt inuti har jag blivit stressad av oordning omkring mig. När jag mår bra inuti däremot, då kan jag ha det ganska stökigt och oorganiserat omkring mig utan att det bekommer mig alls. 
 
I mitt vardagsliv är det inte alls så mycket stress längre, men jag kan ändå känna mig stressad. Den känslan av stress tror jag mest är en rest ifrån att jag har varit stressad under en så lång period av mitt liv. 
 
Vad stressar dig mest? 
Kan du gå tillbaka och se på olika händelser när du har blivit rejält stressad så kan du också se dina egna stressmönster. Kanske finns det något sätt att ta bort just dessa stressmoment och på så sätt minska din stress ordentligt. 
 
Kanske kan du också komma underfund med hur du kan återhämta dig oftare, djupare eller i lite längre perioder. För att skapa ett bra liv som är hållbart. 
 
Vad stressar dig mest i ditt liv just nu? Finns det något du kan göra, tänka på eller förändra för att minska din känsla av stress kring det som stressar dig mest? 
 
Kram 
Terapeut Anne-Lie Fant  
 
Länkar https://linktr.ee/kreativterapi 

Jag har lärt mig att aktivitetsanpassning handlar om att människor med olika sjukdomar behöver anpassa sina aktiviteter så att inte orken tar slut. Jag tänker att vi alla borde tänka så. Vi borde se till att vi mår bra hela tiden. När vi bara kör på trots att vi inte mår bra, då tär vi på oss själva och krisen kommer närmare.  
Kanske är det lättare att aktivitetsanpassa av egen, fri vilja, innan krisen kommer för att slippa vara tvungen att du göra det sedan. Vad säger du? Är det din hjärnas tid nu? Att den får bli lyssnad på nu? 

Stressad eller utbränd? 
Har du ibland gråten i halsen för att du är så stressad eller trött? Glömmer du ibland vad du just höll på med? Flimrar det någon gång framför ögonen eller känner du av yrsel? Har du svårt att prioritera?  

Du kanske säger till dig själv: “Jag tar ledigt på fredag så kommer jag att vara som vanligt igen på måndag”. 

När vi bara kör på utan att tänka på hur mycket ork vi egentligen har, vilket jag själv gjorde i många år, så brakar vi till slut in i den berömda väggen. Vi tror att bara vi tar lite extra ledigt så ordnar det sig och väggen flyttas längre bort. Visst orkar vi ett tag till men bara tillfälligt. Vi studsar mot väggen kan man säga och då lever vi farligt. Då är det är dags att backa och tänka efter hur du kan aktivitetsanpassa ditt liv. 
När du är så trött att du har gråten i halsen och bara jag får vila och vara i fred några timmar så blir det bra. Då har det gått för långt. 

Terapeut och utbränd 
Trots att jag hade en terapiutbildningen i bagaget och trodde att jag visste hur mycket jag orkade brakade jag in i väggen. Jag lyssnade inte på min kropp när yrseln kom, som läkarna konstaterade berodde på stress. Jag saktade ner tempot lite, tog lite ledigt och mediterade. Då blev det bättre - tillfälligt, men kom tillbaka gång på gång. Jag var så yr att när jag gick i korridoren på jobbet, fick jag  hålla mig i väggen. Min största rädsla var att folk skulle tro att jag var full trots att alla visste att jag knappt drack alkohol. Det känns konstigt nu i efterhand när jag ser tillbaka på mitt beteende. Det var först när jag ramlade och fick min tredje hjärnskakning och sedan började jobba för tidigt och blev riktigt utbränd, som jag förstod att mitt sätt att leva inte fungerade. Jag började leta efter ett nytt sätt att leva och släppte det gamla. 

Aktivitetsanpassning gäller det alla? 
Aktivitetsanpassning önskar jag skulle gälla alla. När du är trött, då är det dags att vila. Vi har rätt att ha ett liv utanför arbetslivet. Vår hjärna behöver 3-4 timmars aktiv vila per dag. Aktiv vila betyder att hjärnan får tänka fritt och inte styras av måsten. Har du svårt att sova, kan det vara en anledning till att du vaknar, hjärnan har inte fått sin tanketid. 

Ps. 
Stress kommer också av att ha för lite att göra. Då kan vår hjärna bli stressad, det kallas för hjärnstress. 

Kram 
Terapeut Anne-Lie Fant  
Länkar https://linktr.ee/kreativterapi 
 

Många som kommer till mig och är i en relation får inte med sig sin partner fast att båda parter upplever att de har relationsproblem. Då får vi jobba tillsammans med det som är möjligt att göra. De får ofta med sig övningar att göra hemma. Framför allt så finns det också oftast förklaringar till varför det är så bråkigt. 

Förälskelse 
Förälskelsen varar i 2 – 16 månader, enligt forskarna. När förälskelsefasen är över så kommer man in i en annan fas, som slarvigt ofta kallas för mörka skogen. Här händer en hel del saker bland annat så ändrar sig kemin i hjärnan, och det där rosenröda skimret över vår partner försvinner. Vi börjar hitta fel på hen. Med vår problemorienterade natur börjar vi eventuellt att reta oss på “felen” eller försöka fixa dem. Ingen människa vill bli fixad. I den här fasen handlar det också en del om makt. Vilket område är ditt att vara bäst på och vilket är mitt? Det handlar också om att hitta sig själv igen efter nyförälskelsen och att hitta ett vi som fungerar för båda. Vilka är vi tillsammans? I den här fasen börjar ofta diskussioner eller bråk av olika jobbighetsgrad. 

Bråkigt i relationen 
En del par fastnar i den här bråkiga fasen och kan inte ta sig ur den. Det är då det är dags att gå till en parterapeut för att få hjälp att lösa knutarna, och se varför ni bråkar som ni gör, och vad ni egentligen längtar efter under bråken. Det är så viktigt för var och en att få syn på vad ens partner egentligen längtar efter. När vi upptäcker vad vår partner längtar efter, och genom de verktyg man får med sig från terapin, så är det mycket enklare att få den där härliga harmoniska och lugna relationen som de flesta längtar efter. 

Stoppa bråken 
Något man enkelt kan jobba med hemma för att förebygga bråken är att ge varandra mycket närhet och hudkontakt. Hud mot hud utsöndrar lugn- och rohormonet oxytosin och vi blir alltså lugnare. En övning är att ligga nästan nakna, utan sex, och bara känna hud mot hud. Ligg gärna så utan att prata i 15 min, gärna varje dag om ni har möjlighet. 

Är det så att ni inte har tid att gå och lägga er och hålla om varandra, eftersom ni kanske har ett liv med småbarn och allt vad det kan innebära. Då kan ni i stället göra det när ni möts i köket, dra upp tröjorna och bara få mage mot mage och kramas. Kanske stoppa in handen där bak under tröjan för att få lite mera skinn mot skinn. Prova gärna för att lugna ner er båda om ni har mycket stök, oro och bråk i relationen. 

Att se bråken som er gemensamma fiende. Bestäm ett kodord och när en person känner att bråken närmar sig så sägs kodordet och båda accepterar att nu slutar vi prata om det ämnet tills vi eventuellt tar upp det en annan dag när vi båda är lugna.  

Fokusera på din partners fördelar, du är inte heller felfri. Berätta dem gärna för hen och var tacksam för hen och hens fördelar.  

Lycka till! 
 
Kram 
Terapeut Anne-Lie Fant   
Samtalsterapeut, Par- och relationsterapeut, coach  
Skapare av Självskaparogrammet  
   
https://linktr.ee/kreativterapi 
 

Viss mat hjälper hjärnan mer än annan mat. I vissa lägen behöver du utmana din hjärna för att den inte ska stagnera och “tänka” nu räcker det, nu behöver jag inte bli bättre. Hjärnan behöver också ordentlig blodgenomströmning då och då. Alltså att din puls går upp en del. De två sista åtgärderna är aktuella när du är på väg tillbaka från en utbrändhet, inte när du är sjuk och eländig och trött och din hjärndimma gör så att du knappt vet hur man lagar mat.  

Hjärntrötta människor i terapi 
Det är vanligt i mitt arbete som terapeut, att jag träffar personer med trötta, stressade och nästan utbrända hjärnor. 

Åtgärder för tillfrisknande 
Själv har jag också varit utbränd och använt alla medel för att återhämta mig snabbt. För att hjälpa hjärnan att tillfriskna har jag blivit 90 % vegan. (Ibland gör jag undantag, främst när jag är bortbjuden eller på resande fot.) Jag har också gått hos en sjukgymnast och till en kinesiolog för att komma på fötter snabbare. Healing, vila och motion för att öka blodgenomströmningen i hjärnan hjälpte mig också mycket. Jag har fått klartecken från min kinesiolog att dela vidare de bästa mattipsen för en klarare och mer snabbtänkt hjärna. Här kommer ytterligare ett mattips. 

Rätt mat för tillfrisknande 
Det är väldigt bra för hjärnan att äta sötpotatis. Det finns tydligen delade meningar om sötpotatis och vanlig potatis. Vissa hävdar att vanlig potatis är lika bra - jag vet inte om det är sant. Det som man kan läsa sig till är att sötpotatis inte höjer vårt blodsocker lika mycket och innehåller lite mindre protein än vanlig potatis. Kaloriinnehållet är ungefär detsamma i båda.  

Jag har ätit mycket sötpotatis, persilja, röda äpplen och även försökt med koriander för att komma tillbaka från min utbrändhet. Det är råd jag har fått från min kinesiolog och det är vad jag utgår ifrån när jag delar tips. Koriander håller jag på att lära mig tycka om, det sägs ju att antingen gillar man det eller så avskyr man det.  

Tillagning 
Hur tillagar jag sötpotatis så det blir gott då? Det finns många recept med sötpotatis som du kan göra för att få i dig det, om du tycker om det. Det jag gillar bäst är att tillaga den i ugnen på en plåt ihop med andra rotgrönsaker. Jag gör mycket på en gång, så jag har i flera dagar. Ett annan favorit är att göra sötpotatis pommes frites  – vänd dem i lite fint majsmjöl och lägg dem på plåten och kör dem i ugnen. Jag tycker det är jättegott! 
 
Kram 
Terapeut Anne-Lie Fant  
Skapare av Självskaprogrammet 
Samtalsterapeut, Par- och relationsterapeut, coach 
 
 https://linktr.ee/kreativterapi

Hur kan man bli gladare och lugnare? Fundera ut vad som gör dig gladare. Vad behöver du för att må riktigt gott? Kanske lyssna på musik eller gå i skogen? Du kanske tycker om att bara gå, cykla eller träna på gymmet. Det är bra att fundera ut vad man gillar att göra så att man kan göra mer av det som gör en glad. Då blir vi gladare i alla fall för stunden.  

Myter 
Vi människor tror i allmänhet att framgång, pengar, partner och hälsa är nycklar till glädje och lycka. Vilket det också ofta är, men efter en tid när vi har vant oss vid det som vi längtade efter så mycket, till exempel mycket pengar, så minskar tjusningen. 

Forskning 
Forskarna inom detta område har kommit fram till att det är helt andra saker som gör att vi känner glädje och lycka i våra liv. 

• Umgås mer. Vi människor mår bra av att umgås och vara med människor vi tycker om, vilket är svårt nu i och med Corona. Vi kan i alla fall träffas utomhus, tala med varandra på telefon eller ha onlinemöten med bild.  
• Meditera. Meditation gör att stressnivån i kroppen sjunker. Att meditera kan också hjälpa oss att leva mer i nuet, vilket gör oss lyckligare än att bara dagdrömma. 
• Umgås med djur. Att umgås med djur ökar vårt välbefinnande i både kropp och knopp. Det ger oss också mer lugn och ro inombords. 
• Motion. När vi motionerar utsöndras olika ämnen i vår kropp, till exempel endorfiner. Läkarna hade nog gärna velat att motion fanns i pillerform. Motion kan till och med bota nedstämdhet och lätt depression. Att promenera ger också mer lugn och ro inombords. 
• Lyssna på musik. Lyssna på musik som får dig att må bra och bli glad! 
• Undvik vitt socker. Vitt socker ökar på våra inflammationer i kroppen och har kopplats ihop med depression i en studie från Harvard. 
• Solljus. Försök att få solljus eller utomhusljus, varje dag. Även om vi tycker att det är lite molnigt ute, så är det så mycket ljusare ute än inne. Skillnaden mellan ljus och mörker får oss också att sova bättre. Vi mår så mycket bättre av att vara ute.  
• Sov regelbundet och tillräckligt. Människor som sover för lite drabbas i större utsträckning av depression 
• Skaffa en hobby. Att göra något som är roligt skapar glädje och lust.  
• Bli volontär. Att hjälpa andra gör att tillvaron blir mer meningsfull och att vi känner att vi är behövda. 
• Var tacksam. Genom att uppmärksamma vad du är tacksam för så mår du bättre och känner mer tacksamhet och lycka.  

Vad är kul för mig? 
Det som gör mig glad är bland annat mitt jobb – att få möta människor i djupa samtal. Det får jag  göra, så mycket jag vill. Det är jättehärligt. En annan sak som jag gör, som kanske inte så många känner till, är att jag målar akvarell. Förr sade min inre kritiker att det inte var på riktigt utan bara lite kludd. Kritikern hade fel – jag har faktiskt haft en utställning och sålt 14-15 tavlor. 

Om du är sjuk i en depression kan du kanske inte bli frisk genom att bara göra saker enligt listan, men du kan hitta vägar att få en paus från det jobbiga en stund och må lite bättre.  

Så fundera ut vad du tycker är kul – och gör mer av det! Eller välj något eller några grejer från listan och se om du kan förbättra ditt mående.  

Terapeut Anne-Lie Fant  
Samtalsterapeut, Par- och relationsterapeut, coach 
Skapare av Självskaparogrammet 
 

Stress är en sorts urinstinkt kan man säga. Vi reagerar som våra förfäder gjorde när de behövde fly från vilda djur eller andra faror. Reptilhjärnan slår till när vi är under attack. Adrenalinet strömmar till och vi klarar det där lilla extra som att fly eller slåss.  
 
Idag uppstår stress ofta på grund av att vi känner oss otillräckliga. Det blir samma reaktion som förr när vi blev anfallna och vi klarar lite till. Det är ju väldigt bra.  

Stressrush
När vi får stressrush ofta, flera gånger varje dag, då blir det inte bra för oss. Adrenalin-tillverkningen måste gå på högvarv hela tiden och det sliter hårt på kroppen och knoppen. Så småningom får vi allt högre stressnivåer i kroppen och vi får allt svårare att varva ned. Det blir en ond cirkel som ofta leder till utmattning och/eller utmattningsdepression. 
 
Vila 
Det viktigaste är ordentlig återhämtning. Att kunna stressa av. Så länge du har ordentliga återhämtningsperioder - kvällar, dagar och helger så är det inte farligt att ha det riktigt stressigt ibland.  
 
Positiv och negativ stress 
Ibland talas det om positiv och negativ stress. Positiv stress är när vi till exempel vill prestera mer på jobbet och därför lägger i en högre växel. Negativ stress är när vi känner att vi bör eller måste göra något och inte riktigt klarar av det. Negativ stress kan också vara när resurserna inte räcker till det som du tycker att de borde räcka till, på jobbet till exempel. En del menar dock att all stress är skadlig om det blir för mycket, för länge eller för ofta som jag beskrev ovan.  
 
Hjärnstress 
När vi har för lite att göra eller känner att vi inte bidrar till samhället eller inte får vara med i gemenskapen, så känner vi oss också stressade. Det kallas för hjärnstress. 
 
Min resa 
För min del har jag märkt att olika saker har stressat mig genom livet. När jag har mått dåligt inuti har jag blivit stressad av oordning omkring mig. När jag mår bra inuti däremot, då kan jag ha det ganska stökigt och oorganiserat omkring mig utan att det bekommer mig alls. 
 
I mitt vardagsliv är det inte alls så mycket stress längre, men jag kan ändå känna mig stressad. Den känslan av stress tror jag mest är en rest ifrån att jag har varit stressad under en så lång period av mitt liv. 
 
Vad stressar dig mest? 
Kan du gå tillbaka och se på olika händelser när du har blivit rejält stressad så kan du också se dina egna stressmönster. Kanske finns det något sätt att ta bort just dessa stressmoment och på så sätt minska din stress ordentligt. 
 
Kanske kan du också komma underfund med hur du kan återhämta dig oftare, djupare eller i lite längre perioder. För att skapa ett bra liv som är hållbart. 
 
Vad stressar dig mest i ditt liv just nu? Finns det något du kan göra, tänka på eller förändra för att minska din känsla av stress kring det som stressar dig mest? 
 
Kram 
Terapeut Anne-Lie Fant  
 
Länkar https://linktr.ee/kreativterapi 

Jag har lärt mig att aktivitetsanpassning handlar om att människor med olika sjukdomar behöver anpassa sina aktiviteter så att inte orken tar slut. Jag tänker att vi alla borde tänka så. Vi borde se till att vi mår bra hela tiden. När vi bara kör på trots att vi inte mår bra, då tär vi på oss själva och krisen kommer närmare.  
Kanske är det lättare att aktivitetsanpassa av egen, fri vilja, innan krisen kommer för att slippa vara tvungen att du göra det sedan. Vad säger du? Är det din hjärnas tid nu? Att den får bli lyssnad på nu? 

Stressad eller utbränd? 
Har du ibland gråten i halsen för att du är så stressad eller trött? Glömmer du ibland vad du just höll på med? Flimrar det någon gång framför ögonen eller känner du av yrsel? Har du svårt att prioritera?  

Du kanske säger till dig själv: “Jag tar ledigt på fredag så kommer jag att vara som vanligt igen på måndag”. 

När vi bara kör på utan att tänka på hur mycket ork vi egentligen har, vilket jag själv gjorde i många år, så brakar vi till slut in i den berömda väggen. Vi tror att bara vi tar lite extra ledigt så ordnar det sig och väggen flyttas längre bort. Visst orkar vi ett tag till men bara tillfälligt. Vi studsar mot väggen kan man säga och då lever vi farligt. Då är det är dags att backa och tänka efter hur du kan aktivitetsanpassa ditt liv. 
När du är så trött att du har gråten i halsen och bara jag får vila och vara i fred några timmar så blir det bra. Då har det gått för långt. 

Terapeut och utbränd 
Trots att jag hade en terapiutbildningen i bagaget och trodde att jag visste hur mycket jag orkade brakade jag in i väggen. Jag lyssnade inte på min kropp när yrseln kom, som läkarna konstaterade berodde på stress. Jag saktade ner tempot lite, tog lite ledigt och mediterade. Då blev det bättre - tillfälligt, men kom tillbaka gång på gång. Jag var så yr att när jag gick i korridoren på jobbet, fick jag  hålla mig i väggen. Min största rädsla var att folk skulle tro att jag var full trots att alla visste att jag knappt drack alkohol. Det känns konstigt nu i efterhand när jag ser tillbaka på mitt beteende. Det var först när jag ramlade och fick min tredje hjärnskakning och sedan började jobba för tidigt och blev riktigt utbränd, som jag förstod att mitt sätt att leva inte fungerade. Jag började leta efter ett nytt sätt att leva och släppte det gamla. 

Aktivitetsanpassning gäller det alla? 
Aktivitetsanpassning önskar jag skulle gälla alla. När du är trött, då är det dags att vila. Vi har rätt att ha ett liv utanför arbetslivet. Vår hjärna behöver 3-4 timmars aktiv vila per dag. Aktiv vila betyder att hjärnan får tänka fritt och inte styras av måsten. Har du svårt att sova, kan det vara en anledning till att du vaknar, hjärnan har inte fått sin tanketid. 

Ps. 
Stress kommer också av att ha för lite att göra. Då kan vår hjärna bli stressad, det kallas för hjärnstress. 

Kram 
Terapeut Anne-Lie Fant  
Länkar https://linktr.ee/kreativterapi 
 

Många som kommer till mig och är i en relation får inte med sig sin partner fast att båda parter upplever att de har relationsproblem. Då får vi jobba tillsammans med det som är möjligt att göra. De får ofta med sig övningar att göra hemma. Framför allt så finns det också oftast förklaringar till varför det är så bråkigt. 

Förälskelse 
Förälskelsen varar i 2 – 16 månader, enligt forskarna. När förälskelsefasen är över så kommer man in i en annan fas, som slarvigt ofta kallas för mörka skogen. Här händer en hel del saker bland annat så ändrar sig kemin i hjärnan, och det där rosenröda skimret över vår partner försvinner. Vi börjar hitta fel på hen. Med vår problemorienterade natur börjar vi eventuellt att reta oss på “felen” eller försöka fixa dem. Ingen människa vill bli fixad. I den här fasen handlar det också en del om makt. Vilket område är ditt att vara bäst på och vilket är mitt? Det handlar också om att hitta sig själv igen efter nyförälskelsen och att hitta ett vi som fungerar för båda. Vilka är vi tillsammans? I den här fasen börjar ofta diskussioner eller bråk av olika jobbighetsgrad. 

Bråkigt i relationen 
En del par fastnar i den här bråkiga fasen och kan inte ta sig ur den. Det är då det är dags att gå till en parterapeut för att få hjälp att lösa knutarna, och se varför ni bråkar som ni gör, och vad ni egentligen längtar efter under bråken. Det är så viktigt för var och en att få syn på vad ens partner egentligen längtar efter. När vi upptäcker vad vår partner längtar efter, och genom de verktyg man får med sig från terapin, så är det mycket enklare att få den där härliga harmoniska och lugna relationen som de flesta längtar efter. 

Stoppa bråken 
Något man enkelt kan jobba med hemma för att förebygga bråken är att ge varandra mycket närhet och hudkontakt. Hud mot hud utsöndrar lugn- och rohormonet oxytosin och vi blir alltså lugnare. En övning är att ligga nästan nakna, utan sex, och bara känna hud mot hud. Ligg gärna så utan att prata i 15 min, gärna varje dag om ni har möjlighet. 

Är det så att ni inte har tid att gå och lägga er och hålla om varandra, eftersom ni kanske har ett liv med småbarn och allt vad det kan innebära. Då kan ni i stället göra det när ni möts i köket, dra upp tröjorna och bara få mage mot mage och kramas. Kanske stoppa in handen där bak under tröjan för att få lite mera skinn mot skinn. Prova gärna för att lugna ner er båda om ni har mycket stök, oro och bråk i relationen. 

Att se bråken som er gemensamma fiende. Bestäm ett kodord och när en person känner att bråken närmar sig så sägs kodordet och båda accepterar att nu slutar vi prata om det ämnet tills vi eventuellt tar upp det en annan dag när vi båda är lugna.  

Fokusera på din partners fördelar, du är inte heller felfri. Berätta dem gärna för hen och var tacksam för hen och hens fördelar.  

Lycka till! 
 
Kram 
Terapeut Anne-Lie Fant   
Samtalsterapeut, Par- och relationsterapeut, coach  
Skapare av Självskaparogrammet  
   
https://linktr.ee/kreativterapi 
 

Viss mat hjälper hjärnan mer än annan mat. I vissa lägen behöver du utmana din hjärna för att den inte ska stagnera och “tänka” nu räcker det, nu behöver jag inte bli bättre. Hjärnan behöver också ordentlig blodgenomströmning då och då. Alltså att din puls går upp en del. De två sista åtgärderna är aktuella när du är på väg tillbaka från en utbrändhet, inte när du är sjuk och eländig och trött och din hjärndimma gör så att du knappt vet hur man lagar mat.  

Hjärntrötta människor i terapi 
Det är vanligt i mitt arbete som terapeut, att jag träffar personer med trötta, stressade och nästan utbrända hjärnor. 

Åtgärder för tillfrisknande 
Själv har jag också varit utbränd och använt alla medel för att återhämta mig snabbt. För att hjälpa hjärnan att tillfriskna har jag blivit 90 % vegan. (Ibland gör jag undantag, främst när jag är bortbjuden eller på resande fot.) Jag har också gått hos en sjukgymnast och till en kinesiolog för att komma på fötter snabbare. Healing, vila och motion för att öka blodgenomströmningen i hjärnan hjälpte mig också mycket. Jag har fått klartecken från min kinesiolog att dela vidare de bästa mattipsen för en klarare och mer snabbtänkt hjärna. Här kommer ytterligare ett mattips. 

Rätt mat för tillfrisknande 
Det är väldigt bra för hjärnan att äta sötpotatis. Det finns tydligen delade meningar om sötpotatis och vanlig potatis. Vissa hävdar att vanlig potatis är lika bra - jag vet inte om det är sant. Det som man kan läsa sig till är att sötpotatis inte höjer vårt blodsocker lika mycket och innehåller lite mindre protein än vanlig potatis. Kaloriinnehållet är ungefär detsamma i båda.  

Jag har ätit mycket sötpotatis, persilja, röda äpplen och även försökt med koriander för att komma tillbaka från min utbrändhet. Det är råd jag har fått från min kinesiolog och det är vad jag utgår ifrån när jag delar tips. Koriander håller jag på att lära mig tycka om, det sägs ju att antingen gillar man det eller så avskyr man det.  

Tillagning 
Hur tillagar jag sötpotatis så det blir gott då? Det finns många recept med sötpotatis som du kan göra för att få i dig det, om du tycker om det. Det jag gillar bäst är att tillaga den i ugnen på en plåt ihop med andra rotgrönsaker. Jag gör mycket på en gång, så jag har i flera dagar. Ett annan favorit är att göra sötpotatis pommes frites  – vänd dem i lite fint majsmjöl och lägg dem på plåten och kör dem i ugnen. Jag tycker det är jättegott! 
 
Kram 
Terapeut Anne-Lie Fant  
Skapare av Självskaprogrammet 
Samtalsterapeut, Par- och relationsterapeut, coach 
 
 https://linktr.ee/kreativterapi

Hur kan man bli gladare och lugnare? Fundera ut vad som gör dig gladare. Vad behöver du för att må riktigt gott? Kanske lyssna på musik eller gå i skogen? Du kanske tycker om att bara gå, cykla eller träna på gymmet. Det är bra att fundera ut vad man gillar att göra så att man kan göra mer av det som gör en glad. Då blir vi gladare i alla fall för stunden.  

Myter 
Vi människor tror i allmänhet att framgång, pengar, partner och hälsa är nycklar till glädje och lycka. Vilket det också ofta är, men efter en tid när vi har vant oss vid det som vi längtade efter så mycket, till exempel mycket pengar, så minskar tjusningen. 

Forskning 
Forskarna inom detta område har kommit fram till att det är helt andra saker som gör att vi känner glädje och lycka i våra liv. 

• Umgås mer. Vi människor mår bra av att umgås och vara med människor vi tycker om, vilket är svårt nu i och med Corona. Vi kan i alla fall träffas utomhus, tala med varandra på telefon eller ha onlinemöten med bild.  
• Meditera. Meditation gör att stressnivån i kroppen sjunker. Att meditera kan också hjälpa oss att leva mer i nuet, vilket gör oss lyckligare än att bara dagdrömma. 
• Umgås med djur. Att umgås med djur ökar vårt välbefinnande i både kropp och knopp. Det ger oss också mer lugn och ro inombords. 
• Motion. När vi motionerar utsöndras olika ämnen i vår kropp, till exempel endorfiner. Läkarna hade nog gärna velat att motion fanns i pillerform. Motion kan till och med bota nedstämdhet och lätt depression. Att promenera ger också mer lugn och ro inombords. 
• Lyssna på musik. Lyssna på musik som får dig att må bra och bli glad! 
• Undvik vitt socker. Vitt socker ökar på våra inflammationer i kroppen och har kopplats ihop med depression i en studie från Harvard. 
• Solljus. Försök att få solljus eller utomhusljus, varje dag. Även om vi tycker att det är lite molnigt ute, så är det så mycket ljusare ute än inne. Skillnaden mellan ljus och mörker får oss också att sova bättre. Vi mår så mycket bättre av att vara ute.  
• Sov regelbundet och tillräckligt. Människor som sover för lite drabbas i större utsträckning av depression 
• Skaffa en hobby. Att göra något som är roligt skapar glädje och lust.  
• Bli volontär. Att hjälpa andra gör att tillvaron blir mer meningsfull och att vi känner att vi är behövda. 
• Var tacksam. Genom att uppmärksamma vad du är tacksam för så mår du bättre och känner mer tacksamhet och lycka.  

Vad är kul för mig? 
Det som gör mig glad är bland annat mitt jobb – att få möta människor i djupa samtal. Det får jag  göra, så mycket jag vill. Det är jättehärligt. En annan sak som jag gör, som kanske inte så många känner till, är att jag målar akvarell. Förr sade min inre kritiker att det inte var på riktigt utan bara lite kludd. Kritikern hade fel – jag har faktiskt haft en utställning och sålt 14-15 tavlor. 

Om du är sjuk i en depression kan du kanske inte bli frisk genom att bara göra saker enligt listan, men du kan hitta vägar att få en paus från det jobbiga en stund och må lite bättre.  

Så fundera ut vad du tycker är kul – och gör mer av det! Eller välj något eller några grejer från listan och se om du kan förbättra ditt mående.  

Terapeut Anne-Lie Fant  
Samtalsterapeut, Par- och relationsterapeut, coach 
Skapare av Självskaparogrammet 
 

Stress är en sorts urinstinkt kan man säga. Vi reagerar som våra förfäder gjorde när de behövde fly från vilda djur eller andra faror. Reptilhjärnan slår till när vi är under attack. Adrenalinet strömmar till och vi klarar det där lilla extra som att fly eller slåss.  
 
Idag uppstår stress ofta på grund av att vi känner oss otillräckliga. Det blir samma reaktion som förr när vi blev anfallna och vi klarar lite till. Det är ju väldigt bra.  

Stressrush
När vi får stressrush ofta, flera gånger varje dag, då blir det inte bra för oss. Adrenalin-tillverkningen måste gå på högvarv hela tiden och det sliter hårt på kroppen och knoppen. Så småningom får vi allt högre stressnivåer i kroppen och vi får allt svårare att varva ned. Det blir en ond cirkel som ofta leder till utmattning och/eller utmattningsdepression. 
 
Vila 
Det viktigaste är ordentlig återhämtning. Att kunna stressa av. Så länge du har ordentliga återhämtningsperioder - kvällar, dagar och helger så är det inte farligt att ha det riktigt stressigt ibland.  
 
Positiv och negativ stress 
Ibland talas det om positiv och negativ stress. Positiv stress är när vi till exempel vill prestera mer på jobbet och därför lägger i en högre växel. Negativ stress är när vi känner att vi bör eller måste göra något och inte riktigt klarar av det. Negativ stress kan också vara när resurserna inte räcker till det som du tycker att de borde räcka till, på jobbet till exempel. En del menar dock att all stress är skadlig om det blir för mycket, för länge eller för ofta som jag beskrev ovan.  
 
Hjärnstress 
När vi har för lite att göra eller känner att vi inte bidrar till samhället eller inte får vara med i gemenskapen, så känner vi oss också stressade. Det kallas för hjärnstress. 
 
Min resa 
För min del har jag märkt att olika saker har stressat mig genom livet. När jag har mått dåligt inuti har jag blivit stressad av oordning omkring mig. När jag mår bra inuti däremot, då kan jag ha det ganska stökigt och oorganiserat omkring mig utan att det bekommer mig alls. 
 
I mitt vardagsliv är det inte alls så mycket stress längre, men jag kan ändå känna mig stressad. Den känslan av stress tror jag mest är en rest ifrån att jag har varit stressad under en så lång period av mitt liv. 
 
Vad stressar dig mest? 
Kan du gå tillbaka och se på olika händelser när du har blivit rejält stressad så kan du också se dina egna stressmönster. Kanske finns det något sätt att ta bort just dessa stressmoment och på så sätt minska din stress ordentligt. 
 
Kanske kan du också komma underfund med hur du kan återhämta dig oftare, djupare eller i lite längre perioder. För att skapa ett bra liv som är hållbart. 
 
Vad stressar dig mest i ditt liv just nu? Finns det något du kan göra, tänka på eller förändra för att minska din känsla av stress kring det som stressar dig mest? 
 
Kram 
Terapeut Anne-Lie Fant  
 
Länkar https://linktr.ee/kreativterapi 

Jag har lärt mig att aktivitetsanpassning handlar om att människor med olika sjukdomar behöver anpassa sina aktiviteter så att inte orken tar slut. Jag tänker att vi alla borde tänka så. Vi borde se till att vi mår bra hela tiden. När vi bara kör på trots att vi inte mår bra, då tär vi på oss själva och krisen kommer närmare.  
Kanske är det lättare att aktivitetsanpassa av egen, fri vilja, innan krisen kommer för att slippa vara tvungen att du göra det sedan. Vad säger du? Är det din hjärnas tid nu? Att den får bli lyssnad på nu? 

Stressad eller utbränd? 
Har du ibland gråten i halsen för att du är så stressad eller trött? Glömmer du ibland vad du just höll på med? Flimrar det någon gång framför ögonen eller känner du av yrsel? Har du svårt att prioritera?  

Du kanske säger till dig själv: “Jag tar ledigt på fredag så kommer jag att vara som vanligt igen på måndag”. 

När vi bara kör på utan att tänka på hur mycket ork vi egentligen har, vilket jag själv gjorde i många år, så brakar vi till slut in i den berömda väggen. Vi tror att bara vi tar lite extra ledigt så ordnar det sig och väggen flyttas längre bort. Visst orkar vi ett tag till men bara tillfälligt. Vi studsar mot väggen kan man säga och då lever vi farligt. Då är det är dags att backa och tänka efter hur du kan aktivitetsanpassa ditt liv. 
När du är så trött att du har gråten i halsen och bara jag får vila och vara i fred några timmar så blir det bra. Då har det gått för långt. 

Terapeut och utbränd 
Trots att jag hade en terapiutbildningen i bagaget och trodde att jag visste hur mycket jag orkade brakade jag in i väggen. Jag lyssnade inte på min kropp när yrseln kom, som läkarna konstaterade berodde på stress. Jag saktade ner tempot lite, tog lite ledigt och mediterade. Då blev det bättre - tillfälligt, men kom tillbaka gång på gång. Jag var så yr att när jag gick i korridoren på jobbet, fick jag  hålla mig i väggen. Min största rädsla var att folk skulle tro att jag var full trots att alla visste att jag knappt drack alkohol. Det känns konstigt nu i efterhand när jag ser tillbaka på mitt beteende. Det var först när jag ramlade och fick min tredje hjärnskakning och sedan började jobba för tidigt och blev riktigt utbränd, som jag förstod att mitt sätt att leva inte fungerade. Jag började leta efter ett nytt sätt att leva och släppte det gamla. 

Aktivitetsanpassning gäller det alla? 
Aktivitetsanpassning önskar jag skulle gälla alla. När du är trött, då är det dags att vila. Vi har rätt att ha ett liv utanför arbetslivet. Vår hjärna behöver 3-4 timmars aktiv vila per dag. Aktiv vila betyder att hjärnan får tänka fritt och inte styras av måsten. Har du svårt att sova, kan det vara en anledning till att du vaknar, hjärnan har inte fått sin tanketid. 

Ps. 
Stress kommer också av att ha för lite att göra. Då kan vår hjärna bli stressad, det kallas för hjärnstress. 

Kram 
Terapeut Anne-Lie Fant  
Länkar https://linktr.ee/kreativterapi 
 

Många som kommer till mig och är i en relation får inte med sig sin partner fast att båda parter upplever att de har relationsproblem. Då får vi jobba tillsammans med det som är möjligt att göra. De får ofta med sig övningar att göra hemma. Framför allt så finns det också oftast förklaringar till varför det är så bråkigt. 

Förälskelse 
Förälskelsen varar i 2 – 16 månader, enligt forskarna. När förälskelsefasen är över så kommer man in i en annan fas, som slarvigt ofta kallas för mörka skogen. Här händer en hel del saker bland annat så ändrar sig kemin i hjärnan, och det där rosenröda skimret över vår partner försvinner. Vi börjar hitta fel på hen. Med vår problemorienterade natur börjar vi eventuellt att reta oss på “felen” eller försöka fixa dem. Ingen människa vill bli fixad. I den här fasen handlar det också en del om makt. Vilket område är ditt att vara bäst på och vilket är mitt? Det handlar också om att hitta sig själv igen efter nyförälskelsen och att hitta ett vi som fungerar för båda. Vilka är vi tillsammans? I den här fasen börjar ofta diskussioner eller bråk av olika jobbighetsgrad. 

Bråkigt i relationen 
En del par fastnar i den här bråkiga fasen och kan inte ta sig ur den. Det är då det är dags att gå till en parterapeut för att få hjälp att lösa knutarna, och se varför ni bråkar som ni gör, och vad ni egentligen längtar efter under bråken. Det är så viktigt för var och en att få syn på vad ens partner egentligen längtar efter. När vi upptäcker vad vår partner längtar efter, och genom de verktyg man får med sig från terapin, så är det mycket enklare att få den där härliga harmoniska och lugna relationen som de flesta längtar efter. 

Stoppa bråken 
Något man enkelt kan jobba med hemma för att förebygga bråken är att ge varandra mycket närhet och hudkontakt. Hud mot hud utsöndrar lugn- och rohormonet oxytosin och vi blir alltså lugnare. En övning är att ligga nästan nakna, utan sex, och bara känna hud mot hud. Ligg gärna så utan att prata i 15 min, gärna varje dag om ni har möjlighet. 

Är det så att ni inte har tid att gå och lägga er och hålla om varandra, eftersom ni kanske har ett liv med småbarn och allt vad det kan innebära. Då kan ni i stället göra det när ni möts i köket, dra upp tröjorna och bara få mage mot mage och kramas. Kanske stoppa in handen där bak under tröjan för att få lite mera skinn mot skinn. Prova gärna för att lugna ner er båda om ni har mycket stök, oro och bråk i relationen. 

Att se bråken som er gemensamma fiende. Bestäm ett kodord och när en person känner att bråken närmar sig så sägs kodordet och båda accepterar att nu slutar vi prata om det ämnet tills vi eventuellt tar upp det en annan dag när vi båda är lugna.  

Fokusera på din partners fördelar, du är inte heller felfri. Berätta dem gärna för hen och var tacksam för hen och hens fördelar.  

Lycka till! 
 
Kram 
Terapeut Anne-Lie Fant   
Samtalsterapeut, Par- och relationsterapeut, coach  
Skapare av Självskaparogrammet  
   
https://linktr.ee/kreativterapi 
 

Viss mat hjälper hjärnan mer än annan mat. I vissa lägen behöver du utmana din hjärna för att den inte ska stagnera och “tänka” nu räcker det, nu behöver jag inte bli bättre. Hjärnan behöver också ordentlig blodgenomströmning då och då. Alltså att din puls går upp en del. De två sista åtgärderna är aktuella när du är på väg tillbaka från en utbrändhet, inte när du är sjuk och eländig och trött och din hjärndimma gör så att du knappt vet hur man lagar mat.  

Hjärntrötta människor i terapi 
Det är vanligt i mitt arbete som terapeut, att jag träffar personer med trötta, stressade och nästan utbrända hjärnor. 

Åtgärder för tillfrisknande 
Själv har jag också varit utbränd och använt alla medel för att återhämta mig snabbt. För att hjälpa hjärnan att tillfriskna har jag blivit 90 % vegan. (Ibland gör jag undantag, främst när jag är bortbjuden eller på resande fot.) Jag har också gått hos en sjukgymnast och till en kinesiolog för att komma på fötter snabbare. Healing, vila och motion för att öka blodgenomströmningen i hjärnan hjälpte mig också mycket. Jag har fått klartecken från min kinesiolog att dela vidare de bästa mattipsen för en klarare och mer snabbtänkt hjärna. Här kommer ytterligare ett mattips. 

Rätt mat för tillfrisknande 
Det är väldigt bra för hjärnan att äta sötpotatis. Det finns tydligen delade meningar om sötpotatis och vanlig potatis. Vissa hävdar att vanlig potatis är lika bra - jag vet inte om det är sant. Det som man kan läsa sig till är att sötpotatis inte höjer vårt blodsocker lika mycket och innehåller lite mindre protein än vanlig potatis. Kaloriinnehållet är ungefär detsamma i båda.  

Jag har ätit mycket sötpotatis, persilja, röda äpplen och även försökt med koriander för att komma tillbaka från min utbrändhet. Det är råd jag har fått från min kinesiolog och det är vad jag utgår ifrån när jag delar tips. Koriander håller jag på att lära mig tycka om, det sägs ju att antingen gillar man det eller så avskyr man det.  

Tillagning 
Hur tillagar jag sötpotatis så det blir gott då? Det finns många recept med sötpotatis som du kan göra för att få i dig det, om du tycker om det. Det jag gillar bäst är att tillaga den i ugnen på en plåt ihop med andra rotgrönsaker. Jag gör mycket på en gång, så jag har i flera dagar. Ett annan favorit är att göra sötpotatis pommes frites  – vänd dem i lite fint majsmjöl och lägg dem på plåten och kör dem i ugnen. Jag tycker det är jättegott! 
 
Kram 
Terapeut Anne-Lie Fant  
Skapare av Självskaprogrammet 
Samtalsterapeut, Par- och relationsterapeut, coach 
 
 https://linktr.ee/kreativterapi

Hur kan man bli gladare och lugnare? Fundera ut vad som gör dig gladare. Vad behöver du för att må riktigt gott? Kanske lyssna på musik eller gå i skogen? Du kanske tycker om att bara gå, cykla eller träna på gymmet. Det är bra att fundera ut vad man gillar att göra så att man kan göra mer av det som gör en glad. Då blir vi gladare i alla fall för stunden.  

Myter 
Vi människor tror i allmänhet att framgång, pengar, partner och hälsa är nycklar till glädje och lycka. Vilket det också ofta är, men efter en tid när vi har vant oss vid det som vi längtade efter så mycket, till exempel mycket pengar, så minskar tjusningen. 

Forskning 
Forskarna inom detta område har kommit fram till att det är helt andra saker som gör att vi känner glädje och lycka i våra liv. 

• Umgås mer. Vi människor mår bra av att umgås och vara med människor vi tycker om, vilket är svårt nu i och med Corona. Vi kan i alla fall träffas utomhus, tala med varandra på telefon eller ha onlinemöten med bild.  
• Meditera. Meditation gör att stressnivån i kroppen sjunker. Att meditera kan också hjälpa oss att leva mer i nuet, vilket gör oss lyckligare än att bara dagdrömma. 
• Umgås med djur. Att umgås med djur ökar vårt välbefinnande i både kropp och knopp. Det ger oss också mer lugn och ro inombords. 
• Motion. När vi motionerar utsöndras olika ämnen i vår kropp, till exempel endorfiner. Läkarna hade nog gärna velat att motion fanns i pillerform. Motion kan till och med bota nedstämdhet och lätt depression. Att promenera ger också mer lugn och ro inombords. 
• Lyssna på musik. Lyssna på musik som får dig att må bra och bli glad! 
• Undvik vitt socker. Vitt socker ökar på våra inflammationer i kroppen och har kopplats ihop med depression i en studie från Harvard. 
• Solljus. Försök att få solljus eller utomhusljus, varje dag. Även om vi tycker att det är lite molnigt ute, så är det så mycket ljusare ute än inne. Skillnaden mellan ljus och mörker får oss också att sova bättre. Vi mår så mycket bättre av att vara ute.  
• Sov regelbundet och tillräckligt. Människor som sover för lite drabbas i större utsträckning av depression 
• Skaffa en hobby. Att göra något som är roligt skapar glädje och lust.  
• Bli volontär. Att hjälpa andra gör att tillvaron blir mer meningsfull och att vi känner att vi är behövda. 
• Var tacksam. Genom att uppmärksamma vad du är tacksam för så mår du bättre och känner mer tacksamhet och lycka.  

Vad är kul för mig? 
Det som gör mig glad är bland annat mitt jobb – att få möta människor i djupa samtal. Det får jag  göra, så mycket jag vill. Det är jättehärligt. En annan sak som jag gör, som kanske inte så många känner till, är att jag målar akvarell. Förr sade min inre kritiker att det inte var på riktigt utan bara lite kludd. Kritikern hade fel – jag har faktiskt haft en utställning och sålt 14-15 tavlor. 

Om du är sjuk i en depression kan du kanske inte bli frisk genom att bara göra saker enligt listan, men du kan hitta vägar att få en paus från det jobbiga en stund och må lite bättre.  

Så fundera ut vad du tycker är kul – och gör mer av det! Eller välj något eller några grejer från listan och se om du kan förbättra ditt mående.  

Terapeut Anne-Lie Fant  
Samtalsterapeut, Par- och relationsterapeut, coach 
Skapare av Självskaparogrammet