Eller får er relation plats i ert liv?  
God morgon älskling! Hej älskling! Jag åker och handlar. Jag åker till jobbet. Jag blir sen ikväll för det är en sak….. Jag har ett möte, kan du….. Fixar du….. Kan du hämta…. Jag åker och tränar…. När ska du träna….. kan du ordna…..Osv. Är det så ert liv ser ut eller är det ännu värre, har ni slutat att prata. Har ni bara tillgång till varandras e-kalendrar och skriver SMS om allt som är på gång. Igenkänning? 
 
Fulla liv 
Många gånger har vi för fulla liv. Våra relationer, vi själva och dem vi bryr oss om får inte plats. För många har det blivit enklare och bättre nu under Corona med mindre aktiviteter och mer familjesamvaro. För andra har det blivit värre med barn hemma och jobb som ska skötas, allt under samma tak. 
 
Mötet 
När det inte finns plats och tid för ögonkontakt, en varm kram, närhet, gos eller härligt prat så kommer er relation snart att dö. Den klarar sig ett tag, men inte i längden.  
 
Forskning 
En del forskare menar att vi bara är tillsammans på grund av fortplantningsdriften och andra menar att vi är flockdjur som behöver en flock att tillhöra om det så bara är en partner. 
 
Andra menar också att när vi möts öga mot öga i relationen och berättar vad vi har varit med om i livet, under dagen, leder till att vi blir till som människor. Vi blir synliga och våra liv blir synliga. Berättelsen är det viktiga kittet.  
 
Tips! 
Hur det än är för er, så är mitt bästa tips att stanna upp och andas några djupa andetag och börja reflektera över hur det är för dig. Börja se varandra, ge varandra en kram några gånger varje dag och ge varandra minst fem minuter varje dag där ni får chans att dela er dag. Då har ni ökat chanserna att få relationen att hålla med flera hundra procent. 
 
Lycka till!  
Terapeut Anne-Lie Fant  
Samtalsterapeut, Par- och relationsterapeut, coach  
Skapare av Självskaprogramme
 

 Hur är det egentligen, vi pratar så ofta om att vi stressar och stressar för mycket, men är det egentligen ok att vara långsam? 
 
För långsamt tal? 
Den frågan har väckts då och då i mig. När jag gick en onlinekurs för att lära mig skapa onlinekurser och vi skulle lära oss att filma oss själva, fick jag kommentaren att jag nog borde prata snabbare på filmerna. Hon som höll i kursen bor mitt i Stockholm och hade ett helt annat tempo. Jag själv var på väg tillbaka från utbrändhet och sjöng verkligen långsamhetens lov och var långsam. I min tankevärld är det en del av mitt arbete att dra ner på tempot så att de som möter mig kan vända blicken inåt och hinna känna sina känslor och tänka sina tankar.  
 
Ny på jobbet 
Ett annat ganska nytt exempel är en person som jag känner som skolar om sig till ett nytt arbete, och tycker det är jättejobbigt att vara långsam och nybörjare i en praktikmiljö, där alla andra redan har erfarenhet och kan jobbet. Jag tänker att det såklart känns jobbigt när man har haft ett jobb där man var snabb och kunde allt för att sedan helt plötsligt vara nästan nybörjare och långsam.  
 
Långsamhet 
Vi pratar så mycket om mindfulness, mindful eating och att hitta närvaron i nuet, vara rädda om varandra och oss själva, vända blicken inåt, andas, yoga, meditera och flera andra saker. Allt detta kräver långsamhet tänker jag. 
 
Arbetsplatstempo förr och nu 
Jag som tillhör en äldre generation tänker också på hur det var på arbetsplatser när jag kom ut i arbetslivet på 1980-talet. Jag jobbade på somrarna som sekreterare kan man säga och vi hade en timmes lunchrast och 30 minuters fikarast på förmiddagen. På eftermiddagen tog vi kaffe till skrivbordet. Vi hann prata och se varandra och mötas. Vi arbetade i ett lugnt tempo hela tiden vilket var skönt för mig som nybörjare. Det fanns två sekreterare på stället där jag arbetade varav en hade en snabb personlighet och den andra var väldigt långsam. Hon pratade till och med långsamt och var väldigt eftertänksam. Jag var redan då fascinerad av hur hon kunde få jobba där.  
 
När jag sedan gick vidare till andra arbeten så var det ju stressigt ibland men det normala var att du kunde jobba på och hinna tänka efter. Detta är inte vanligt på dagens arbetsplatser. Vi fikade nästan alltid både för- och eftermiddag, och hade en kortare lunch. Vi hann prata och dela våra liv och bry oss om varandra. Vi hann fira när något gick extra bra.  
 
Allt det där försvann mer och mer under mitt arbetsliv som anställd. Innan jag slutade helt som anställd kunde i alla fall inte jag sitta en hel fikarast utan att känna mig stressad för att jag inte arbetade vid min datorskärm. Kanske berodde det också på min chefsroll.  
 
Neddragningar på 1990-talet - överstressad 
Min reflektion när jag ser tillbaka är att det var i slutet av 1990-talet som en del av mina kamrater fick diagnosen överstressad, för stressad eller liknande.  
 
Under 1990-talet var det många och omfattande neddragningar i personalstyrkan, på många arbetsplatser. Där jag var försvann ca 1/3 del av personalstyrkan under 1993 och 1994, och sedan fortsatte neddragningarna sakta men säkert utan att det märktes så mycket. På min enhet gick vi från 9 till 6 personer och vi fick inga vikarier och ingen vikarieersättning om någon av oss tog på oss arbetsuppgifter från någon som var sjuk.   
 
Kanske hade det varit samma kostnad att ha flera anställda, som det blir när flera anställda blir utbrända och långtidssjukskrivna. Det är egentligen inte min sak att säga, men det är en reflektion jag har gjort så många gånger.  
 
Jag undrar vart alla dessa långsamma, eftertänksamma människor tar vägen? Är det de som numera antingen driver eget, är arbetslösa eller sjukskrivna? I min tankevärld blir samhället mer och mer elitistiskt.  
 
Var som du är 
Tänk om vi alla kunde få vara som vi är! Det är något som jag brinner för! När vi får vara den vi är - snabb, långsam, smart, mindre smart, så infinner sig ett lugn, och vi presterar som bäst. När vi blir jagade och stressade gör vi mer fel och känner oss mindre tillfreds i slutändan. 
 
Så stå på dig och var som du är! 
 
Lycka till!  
Terapeut Anne-Lie Fant  
Samtalsterapeut, Par- och relationsterapeut, coach  
Skapare av Självskaprogrammet  
 
https://Linktr.ee/kreativterapi 

Det finns väl inget så härligt som en fungerande relation, familj eller vad det kan vara. Högt i tak, humor och att alla hjälps åt. Trots det har väl de flesta någon gång varit i en diskussion eller fått en utskällning av en familjemedlem (åtminstone kändes det som en utskällning). När blir debatten, diskussionerna eller ironin en konflikt, och hur kan man hantera det? 

När börjar man bråka?
I en parrelation brukar diskussionerna och bråken komma när nyförälskelsefasen passerat och vi kommer in i nästa fas av relationen. Här ändrar sig kemin i hjärnan och vi börjar ofta ifrågasätta vår partner och reta oss på hens egenheter. Vi har kanske blivit mer bekväma med varandra också, så att vi vågar visa mer och mer vem vi egentligen är. När och hur utvecklas diskussionerna och meningsskiljaktigheterna till ett problem eller en konflikt? 

När ska man ta tag i bråken?
Många par hamnar i den här situationen då och då, en del fastnar i det och kommer aldrig ur det. Den stora frågan är: När ska man ta tag i det? Kanske tänker du: Det är  för tidigt och jag skapar problem av något som egentligen inte är ett problem. Då kan det bli för sent och så blir konflikten för stor för att kunna lösas på ett enkelt sätt. Finns det barn med i bilden så blir det ju svårt för dem också, om det är mycket diskussioner och debatter i en familj. 

Rätt att vara utåtagerande?
En del personer anser också att man har rätt att vara utåtagerande och arg. Man kan till exempel vara arg på sig själv, eller på att något gick fel på jobbet och sedan komma hem och skälla och gå an över det. I en del familjer är det helt ok att göra så för det är inte partnern som man skäller på egentligen. I andra familjer tänker man att det går ut över partnern och att det inte är rätt. I en parrelation är det viktigt att man har samma uppfattning om vad som är ok att göra i just den familjen. 

Finns det något facit på när man ska ta hjälp?  
Friedrich Glasl, en österrikisk konfliktforskare har i forskning kommit fram till en konflikttrappa om 9 steg, som bara bär neråt till värre och värre konflikter.  
 

1. Diskussion och argumentation. 
2. Debatt och polarisering. 
3. Köra över motparten. 
4. Nidbilder, svartmålning. 
5. Förlora ansiktet. Alla ska veta hur hemsk motparten är. 
6. Strategiska hot. 
7. Begränsad förintelse. Jag ska lära dig en läxa. 
8. Angrepp mot viktiga/känsliga punkter.  
9. Total förintelse av motparten önskas.  

Kan man komma tillbaka från hemska bråk?
Enligt Glasl är det möjligt att komma tillbaka till en bra relation när konflikten fortfarande befinner sig i steg 1-3. Man kan då hitta en win-win lösning, om parterna tillsammans får stöd i processen av en tredje part. Det kan t ex vara en chef, om det är på jobbet, eller en parterapeut om det är en parrelation. Då ska parterna sätta sig ner och diskutera lösningar och lyssna på varandras upplevelser av konflikten. Även i steg 5-7 är det möjligt att komma tillbaka till en fungerande gemenskap. I fas 8 och 9 är det kanske inte omöjligt, men i alla fall betydligt mycket svårare. 

Det som behövs, enligt Glasl, är regler för hur man ska uppföra sig mot varandra och att man löser konflikter direkt. Det kan vara spelregler som man arbetar fram gemensamt. Dessa spelregler behövs också under konfliktlösningen. 
 
En viktig faktor är att parterna förstår hur de själva bidrar till sina relationer genom sitt sätt att vara. Att hitta vägar att skapa positiva mönster, det vill säga hur man på ett positivt sätt kan bidra till sin partner, sin familj och till gemenskapen. Kanske också vad man själv kan behöva hjälp med för att hålla sig lugn. I vissa fall kan man då be om det stödet från sin partner. Fundera på vad du kan göra för att ni ska ha det bra tillsammans och leva i lugn och harmoni. 
 
Kram
Terapeut Anne-Lie Fant  
Samtalsterapeut, Par- och relationsterapeut, coach  
Skapare av Självskaprogrammet  
  
 https://linktr.ee/kreativterapi  
Länkar i bio 

Du kanske är en person som älskar att träna, du blir fysiskt trött och det känns skönt i kroppen. Du blir glad och lätt  i huvudet för att det har varit kul. Du kanske är en person som bara älskar att prata med din kompis, sitta ner och dricka te eller något annat trevligt, och bara låta munnen gå. När du går därifrån känner du dig lättsam och skön i hela kroppen och glad och bubblig i huvudet. Kanske tänker du på det härliga mötet i flera dagar och blir glad.  
 
Kanske du gillar dina arbetskamrater och den roliga jargong ni har på fikat. Ni skrattar och skojar så att arbetsdagen känns lättsam och rolig på grund av det fina ni delar. Allt detta är återhämtning. Allt som ger dig energi på ett djupare plan. Återhämtning är INTE den kick du får av att stressa och göra något snabbt. Inte heller att du har gjort mycket och allt annat som du ska göra flåsar dig i nacken. 
 
Varför är det så viktigt med återhämtning? 
När vi bara jobbar och jobbar och glömmer skratt och glädje, så blir vi till slut stressade och så småningom kanske utbrända, om vi inte lägger in tid för återhämtning. 
 
Vår hjärna rationaliserar bort alla varningssignaler och därför är det så viktigt att förebygga utbrändhet och för mycket stress. Det kan låta så här i ditt huvud: Det är så kul med fart och fläkt och att ha ett finger med i allt. Jag känner mig lite seg och trött ibland men snart är det helg igen och då tar jag det lugnt och sover ut. Då är jag tillbaka på banan igen och kan köra på i den härliga farten.  
 
Kanske tänker du i stället så här: Oj, var är jag någonstans? Vad var det jag höll på med? Just det, en varningssignal för att man är för stressad. Äsch, det var nog bara tillfälligt (fast det kanske var femte gången samma dag). 
 
Ett annat exempel är att när du kommer hem så får du ett utbrott på din partner över en bagatell. Då tänker du, men varför blev jag så arg och sedan kanske du tänker,  just det en varningssignal på för mycket stress. Återigen säger hjärnan till dig att det bara var tillfälligt. 
 
Det är det jag menar med att hjärnan rationaliserar. 
 
Förebygg! 
Hur det än är för dig, så är mitt bästa tips att stanna upp och andas några djupa andetag för att lugna dig, gärna flera gånger varje dag. Du kan göra det på toaletten, när du väntar vid en trafiksignal, när du väntar på att någon ska svara i telefon.  
 
Börja reflektera över hur stressigt livet är och se om du kan vara mer i nuet, eller hitta fler luckor.  
 
Planera in minst två kvällar om två timmar vardera för ”slappa/gör vad du vill tid” och minst en halvdag på helgen. Se till att du har kul vid minst ett till två av dessa tillfällen. Kanske behöver du hitta tillbaka till vad du tycker är kul. 
 
 
Lycka till!  
Terapeut Anne-Lie Fant  
Samtalsterapeut, Par- och relationsterapeut, coach  
Skapare av Självskaprogrammet  
  
https://linktr.ee/kreativterapi  

 Den frågan får jag ofta och det är så olika från människa till människa. En del människor kan jobba otroligt mycket i långa perioder - kanske år - och det fungerar jättefint. Så helt plötsligt händer det något och skutan kantrar och vips är personen utbränd. Jag har varit med om många, många exempel på det. 
 
Det kan också vara så att någon har jobbat mycket och hårt under tung arbetsbörda och det har gått bra. Så helt plötslig får man en ny chef och en ny trygghet på jobbet. I samband med det får man kanske nya arbetsuppgifter som man inte riktigt känner sig bekväm med. Det kanske blir droppen som får den personens bägare att rinna över. Och man går in i väggen.  
 
Ett annat exempel kan vara en person som driver ett företag, sköter i princip allt själv och har många anställda. Driver företaget framåt och det går bättre och bättre. En VD eller chef behöver anställas. Företagsledaren tror att allt ska bli enklare men tyvärr fungerar inte VDn eller chefen och då blir det droppen som leder till utbrändhet. 
 
Exemplen är oändliga. Obs! Påhittade exempel. 
 
Varningstecken 
Det finns mängder med varningstecken. Hjärnan är så finurlig, den försöker rationalisera, liksom bortförklara, våra stressymptom och därför är det så svårt att upptäcka dem i tid. Här kommer 8 stressymptom, med hur de yttrar sig tagna från hjärnfonden.se med lite tillägg från mig. 
 
Sömnstörningar 
Du känner dig ofta energilös eller har en fysisk trötthet som inte går att vila bort. Det är svårt att varva ner och koppla av. Du har svårt att somna eller du vaknar på natten och har svårt att somna om. Du vaknar ofta mellan kl. 3-4 och sedan kanske du inte somnar om mer, eller somnar precis innan klockan ringer och du måste upp.  
 
Försämrat minne och koncentrationsförmåga 
Du har svårt att koncentrera dig och minnet blir sämre. Mitt tillägg: Det kan yttra sig så att du glömmer vad det är du har tänkt att du ska göra härnäst eller att du glömmer vad du har tänkt att säga. Du får leta efter ord ibland, du kanske ser tydligt för ditt inre vad du vill säga, men hittar inte rätt ord. 
 
Förändrad sinnesstämning 
Du är lättirriterad och får starka känsloreaktioner. Du får yrsel, ångest, känner dig nedstämd och orolig och fastnar i negativa tankar. Du blir känsligare för sinnesintryck som ljud och ljus. 
 
Svårigheter att hantera krav och tidspress 
Det blir svårare att hantera krav och du känner att tiden inte längre räcker till för din familj, vänner eller arbete. Du upplever att det inte finns något tid för dig själv och det som du tycker är roligt. 
 
Kroppsliga symtom 
Du får värk i olika delar av kroppen som nacke, axlar och rygg. Du får spänningshuvudvärk och ont i magen och musklerna värker och blir spända och stela. Du kan få ont i magen av oro att inte hinna, inte orka, inte göra tillräckligt bra. Hård eller lös i magen, ofta tvärtom mot vad du brukar. 
 
Påverkat hjärta och immunförsvar 
Stress kan påverka immunförsvaret negativt och du blir känsligare för infektioner. Det gör också att hormoner frisätts som höjer blodsockret och pulsen och kan ge hjärtklappning. Du blir förkyld ofta, ligger med migrän, så kallat ryggskott eller liknande, framförallt när du har planerat att vara ledig.  
 
Förändrat socialt liv 
Du väljer bort vila, fritidsaktiviteter, intressen, nöjen eller att umgås med familj och vänner. Du tappar lusten för sex. 
 
Sämre återhämtningsförmåga 
Du återhämtar dig inte lika snabbt som du brukar. Hur mycket du än vilar, är det svårt att ladda om batterierna. Mitt tillägg: Du kan känna dig småstressad och rastlös fast du vet att du gjort allt du behöver just nu och kan ta ledigt över helgen. Saker ligger och gnager i ditt medvetande.  
 
Glädjen försvinner 
Varningstecknet som jag upplever som allvarligast är när glädjen försvinner i livet, på  jobbet och i allt annat. Inget är riktigt kul längre då är det fara och färde. Då behöver du verkligen dra i handbromsen ordentligt och vara sjukskriven en period. Jag skulle vilja säga att du kommer att känna att det är omöjligt att vara hemma med din stressade hjärna. Kanske är det verkligen så att du har en unik position på ditt arbete och det känns som om hela företaget eller arbetsplatsen står och faller med din närvaro.  
 
Brutal 
Nu tänker jag vara lite brutal. Skulle du dö plötsligt så kommer företaget eller arbetsplatsen att ”leva” vidare, det gör de alltid. Det blir grus i maskineriet såklart,  men det reder alltid upp sig. Försök ha det i åtanke och prioritera att du får må bra igen och tillfriskna från din utbrändhet eller nästan utbrändhet.  
 
Förebygg! 
Hur det än är för dig, så är mitt bästa tips att stanna upp och andas några djupa andetag och börja reflektera över hur stressigt det är för dig. Planera i minst 2 kvällar om 2 timmar vardera ”slappa/gör vad du vill tid” och minst en halvdag på helgen. Se till att du har kul minst 1-2 av dessa tillfällen. Kanske behöver du fundera över vad du tycker är kul. 
 
Lycka till!  
Terapeut Anne-Lie Fant  
Samtalsterapeut, Par- och relationsterapeut, coach  
Skapare av Självskaprogrammet  
   
 
 
https://linktr.ee/kreativterapi  

Får du plats i ditt eget liv? Det kanske är en konstig fråga, men det är en fråga jag ibland ställer till klienter som kommer till mig i terapi. Många gånger är de utbrända eller nästan utbrända. Jag börjar alltid med att göra en liten kartläggning över hur deras liv ser ut. Det är ofta så proppfullt med göranden, omhändertaganden, åtaganden och arbete att jag undrar var personen jag har framför mig får plats i sitt eget liv. 
 
Stöd för andra 
Ibland blir personen framför mig så rörd över frågan så att tårarna kommer. De inser plötsligt att de har gett allt för alla människor i sin närhet, men att de har glömt bort sig själva helt och hållet. Det finns en längtan inom dem att må bra och att finnas där för andra känns så gott inuti. Att vara den där axeln som andra kan luta sig mot när deras liv blåser och är jobbigt. Att vara det fina stödet för barnen, partnern, föräldrarna och svärföräldrarna. Den stackars förvirrade och ensamma mostern som blev änka i förfjol kanske också behöver stöd. Visst är det skönt att få känna sig duktig, hjälpsam och stark när andra behöver en och det är självklart inte meningen att vi ska sluta hjälpa varandra.  
 
Hjälpsamma tillsammans 
Kanske men bara kanske är du en person som bara ger och aldrig får tillbaka. Då är det kanske dags att vara lite observant. Jag menar inte att du inte ska vara hjälpsam och ge av dig själv, men när din glädje försvinner och du blir utbränd då har det definitivt blivit för mycket. Du behöver också få hjälp och stöd av andra för att det ska bli en balans i dig och i ditt liv. När du inte får det automatisk kanske du behöver börja lära dig att be om det? Det kan vara en utmaning att be om hjälp, jag har själv haft svårt för det och har det nog fortfarande till viss del. Se det som en utmaning att gå utanför din komfortzon. Ta det lite i taget. Börja med att be om småsaker och gå sedan vidare med större saker när det börjar kännas lättare att be om hjälp. Kanske kommer det aldrig att kännas bekvämt, men du kanske klarar det i alla fall.  
 
Klara av livet 
Hur kan man då klara av ett stressigt liv där man knappt får plats själv? För det första behöver du se till att ta på den berömda syrgasmasken på dig själv först. Med det menar jag att du behöver se till att du har utrymme i ditt liv för återhämtning. Hjärnan behöver egentligen 3-4 timmar per dag för fria tankar och att bara få vara. Det kanske är helt omöjligt att få in i ditt liv, men du behöver i alla fall någon timme varje dag innan du ska sova där du bara får vara med dig själv. Det kan vara i samband med träning, promenader eller liknande. Du ska känna att du inte ger utan får energi mentalt. Jag skulle också säga att du behöver minst en dag eller allra minst en halv dag i veckan där du också slappnar av och får energi och inte bara ger. En viktig faktor är att du känner glädje i livet, när glädjen försvinner är risken stor att du hamnar i utbrändhet.  
 
Lycka till!  
Terapeut Anne-Lie Fant  
Samtalsterapeut, Par- och relationsterapeut, coach  
Skapare av Självskaprogrammet  
  
 
 
https://linktr.ee/kreativterapi   

 

Det förstod jag inte alls, liksom många som kommer till mottagningen. Jag kunde inte riktigt njuta, var helt fokuserad på själva sexet och på min partner på något vis. Det var inte förrän jag började bli trygg i mig själv som jag kunde njuta av kroppen. 

Kan du njuta sex? 
Är sex med någon eller din partner ett tecken på att du är älskad, omtyckt och att du  duger? Så är det för många människor som inte riktigt fått trygghet och kärlek för den de är när de växte upp. Såklart kan tryggheten också försvinna av olika orsaker i vuxen ålder. 

Otrygg anknytning - sex
När jag var ung och många framför allt otryggt anknutna personer, som kommer till mig i terapi, är det så att sex handlar om bekräftelse mer än närhet, kärlek och äkta känslor. Bekräftelse på att jag är älskad, eftersom du vill ha sex med mig. 

För en del är partners behov av närhet och sex det som avgör om det ska bli sex eller gos. Det handlar inte om dina egna känslor utan om din partners. Det du tar med dig ifrån goset/sexet är bekräftelse på att du är omtyckt, älskad och att du kanske känner dig trygg. För vissa funkar inte gos på det här sättet utan bara samlag duger som bekräftelse.

För en del innebär det ingen egen njutning alls, utan bara fokus på partnern.

Trygg anknytning - sex
För människor som har en trygg anknytning, det vill säga, knyter an på ett tryggt vis i kärleksrelationer så är sex mer av en drift och ett ömsesidigt givande och tagande. Din och din partners njutning är lika viktiga. För att få orgasm måste man vara lite självupptagen och i händerna på sina känslor. För att ge sin partner njutning behöver man ha kärlek, empati och nyfikenhet på hur hen fungerar. 
När du har en trygg anknytning så betyder sex ofta inte lika mycket, det är en del av hela kakan med en relation, men det är inte huvudsaken. Du vet att du är älskad utan att du ständigt blir bekräftad genom att ni har sex.

Tips!
Hur det än är för dig, så är mitt bästa tips att stanna upp och andas, gärna några djupa andetag och börja reflektera om hur det är för dig. Har du en otrygg anknytning behöver du kanske stöd för dig själv, eller för dig och din partner så ni kan hitta lugnet och tryggheten.

Lycka till! 
Terapeut Anne-Lie Fant 
Samtalsterapeut, Par- och relationsterapeut, coach 
Skapare av Självskaprogrammet 

Kan du njuta av en vacker blomma? Härligt väder? Solens strålar och mönster på gräset när det silar igenom träden? Eller andra saker som du gillar? Hinner du se allt det vackra som vi har runt oss och i vår närhet?

Ska bara
Känner du igen dig i att du är rastlös och ska bara sätta igång tvätten, röja upp i vardagsrummet, tömma soporna och åka till återvinningen. Och egentligen tänker du att du kanske borde städa, det var länge sedan jag dammade. Och det är ju fint väder idag! Jag borde åka iväg med barn, familj eller vänner till någon sjö eller havet denna härliga sommardag. Vad ska jag kunna fixa ihop för nyttig lunch att ta med som funkar? Eller ska det bara vara mys och onyttigheter? Har du någon lite röst längst där inne som viskar tyst att stanna upp och andas?

Orkar inte
Eller känner du igen dig i att du är orkeslös? Vill du allt det där jag skrev om, men orkar ingenting för det är så mycket så du vet inte var du ska börja. Hur ska jag orka, hur ska jag klara av? Det går bara runt i huvudet av alla måsten, borden och viljor. Massor med känslor och längst där inne en känsla av att du behöver ta det lugnt och vara ifred?

Tips!
Hur det än är för dig, så är mitt bästa tips att stanna upp och andas, gärna några djupa andetag så du kan lugna dig själv. Andas in allt du behöver, kanske lugn och ro. Andas ut allt du behöver bli av med, kanske oro, ängslan och stress.
När du andats ett tag, 1-2 minuter och du känner att axlarna börjar åka ner till sin rätta plats, då kan du pröva och fundera på vad som är gott och bra i ditt liv. Se om du kan stanna upp och fokusera på det som är fint och gott i ditt liv. Kanske du till och med kan njuta av dina otvättade fönsterrutor, för solen kanske ändå skiner igenom dem!

Lycka till! 
Terapeut Anne-Lie Fant 
Samtalsterapeut, Par- och relationsterapeut, coach 
Skapare av Självskaprogrammet 

https://linktr.ee/kreativterapi

 Hur har ni det med närhet, intimitet och sex i er relation. För många blir det slentrian och efter nyförälskelsen tar slut blir det allt mer sällan. Det finns tusen orsaker till det. Känns det ok för er båda att det försvinner, så är det ok att det försvinner. Men för de flesta är det en viktigt del av en parrelation. Idag tar jag upp en sak per kön som dramatiskt kan förbättra ert sex- och samliv. 
 
Längtan
Finns det en längtan längst där inne i dig efter mer närhet, intimitet och sex, men det kanske känns för jobbigt, stressigt och när ska vi hinna med det också. Känns det nästan som att ni blir för nära och du känner det som att det är enklare att låta bli. Då vill jag uppmana dig att söka lite djupare inom dig. Vad är det egentligen som hindrar dig eller er båda? 
 
Viktigt eller oviktigt?
Man brukar säga att om sex- och samlivet inte fungerar som man vill, oavsett hur det är så betyder det 90% av relationen. Om det fungerar som man vill så betyder det 10% av relationen. Vilket jag kan tycka är ganska intressant och enligt min erfarenhet från mitt eget liv och de liv jag får dela i terapirummet så är det sant.
 
Fungerande sex- och samliv
Hur får man sex- och samlivet att fungera år efter år? Det finns många faktorer som är viktiga och jag tänkte inte ta upp alla här. Först behöver vi komma ihåg att vi fortfarande är grottmänniskor. Så vi reagerar många gånger som de grottmänniskor vi är. 
 
Mer sex – kvinnor
För kvinnor gäller det då att partnern lyssnar på henne och ser henne. Det betyder INTE att du ska lösa hennes problem, hon vill bara prata om dem. Desto mer hennes partner lyssnar, desto mer känner hon sig nära, desto mer nära hon känner sig, desto mer lust får hon. Så det är tricket om din partner är en kvinna. 
 
Mer sex – män
Om din partner är en man, då behöver han känna att du är nöjd med honom och det han gör för dig och er familj. Desto mer nöjd du är och uttrycker det, desto mer känner han att klarar av sin roll (på ett omedvetet plan) och desto mer lust får han.
 
Problem
Ett litet problem här är att så fort du pratar finns det en risk att han tror att du är missnöjd. Så det gäller för både kvinnor och män att minnas detta. Alltså för en man att kunna ta emot och hålla en del prat och för kvinnor att bli duktiga på att uppmärksamma hans försök. I äldre generationer är det här än mer tydligt. 
 
Ps. Det är inte meningen att man ska lyssna hur mycket som helst. Det går utmärkt att ställa en klocka på 20 min och lyssna på varandra. Hur har du det i dag? Eller, hur är det att vara Stina/Sven idag?
 
Ps2. Jag har haft par som varit ihop sedan de var unga och nu en bit in i pensionsåldern som efter bara ett samtal hos mig hittat vägar att lyssna och berömma och fått igång sex- och samlivet igen på ett sätt som båda är riktigt nöjda med. Även unga par som just kommit ut ur nyförälskelsen. Så det fungerar i verkligheten, det vet jag. 
 
Lycka till! 
Terapeut Anne-Lie Fant 
Samtalsterapeut, Par- och relationsterapeut, coach 
Skapare av Självskaprogrammet 

Det är en fråga som vi ofta återkommer till i Självskaparprogrammet. Det är ju också det vi lär oss plocka fram i programmet. Emily Hirvelä som började programmet i höstas har skrivit den här underbara dikten, som verkligen beskriver hela det arbete hon och de andra deltagarna gör med sig själva i programmet.  
 
Jag som terapeut, skapare av programmet och handledare, tycker den är helt fantastisk. Jag bad att få låna den och dela den med alla er. När man läser dikten blir man rörd och tårarna kommer. Jag känner likadant när vi träffas i våra fantastiska möten och när jag får vara med på alla era fantastiska resor. 
 
En stor varm kram och tack, Emily, för att du delar den här fantastiska dikten med oss alla. 
 
Jag vill öppna mina ögon och se, 
se nya jaget och vad det har att ge,  
Jag vill torka mina tårar och le,  
Jag vill släppa all ilska, ångest och smärta, 
och bara få skratta.  
 
Jag vill sjunga, skratta och dansa till min egen rytm, 
finna frihet, styrka och flyt.   
Vill släppa det gamla och fula,  
för att omfamna det som är nytt, 
det nyfödda jaget. 
 
Mitt jag, mitt allt och mig själv,  
den sanna versionen av mig själv, 
den snälla, omtänksamma, vackra och ödmjuka jag, 
dit vill jag hitta tillbaka. 
 
Tillbaka till mitt kompletta jag som därinne bor,  
den stora med den lilla jag, allt som där är.  
 
Jag vill höja min blick och se den jag är och faktiskt kunna bli kär, 
att bli kär i mig själv och för den jag är.  
 
Jag vill öppna mitt hjärta och ge,  
ge all den kärlek till mig själv och er, 
er som stöttar, ser och tror på den fina kärlek som inom mig bor. 
 
Jag vill våga visa all min kärlek, passion, styrka och glans, 
när jag väl får min chans, 
en möjlighet och chans att få lysa stark som en stjärna klar,  
och våga visa allt inom mig som faktiskt är underbart.  
 
Det underbara och den jag är, tids nog så är jag där.  
 
 
Ha det gott!  
Lycka till!  
 
Terapeut Anne-Lie Fant  
Samtalsterapeut, Par- och relationsterapeut, coach  
Skapare av Självskaprogrammet  
  
https://linktr.ee/kreativterapi